Nattrafiken

Förresten så ångrar jag hela woooh vad winnerbäck gjorde krakowlåten bra, för egentligen är det bara en samling gamla tråkiga ackord och han visar inte alls staden i sitt rätta ljus. men ändå, jag blev ju så till mig av bara grejen.
Helgen har varit stormig. I fredags fick jag efter skolan världens magvärksattack och trodde att det var ett sånt där anfall och fick en panikångestattack bara av tanken på vad jag trodde väntade. Kommer ihåg första gången när jag låg på golvet i en av skolans toaletter och darrade, kallsvettades med svart färg framför ögonen. Hur övergiven jag kände mig. Men iaf så tonade det ut och jag lyckades ta mig hem till lillen där det var ölspel och massa 90:or. Det blev en trevlig kväll trots allt. På lördagen vaknade jag och mamz och hennes karl släpade med mig till sala på äventyr. Mitt i allt, kom magsmärtorna tillbaka. Fortsatte och väl hemma trodde jag verkligen att världen skulle gå under, att jag för alltid var menad med sådan smärta. helt obeskrivligt vilken självmordsbenägenhet som sprids vid ett sådans tillfälle. på något sätt lyckades jag somna och vaknade mot kvällen och hade missat den viktiga förkakan hos vera. men det blev hemma hos emma och tessa istället. det blev märkligt och flatorna började klä av sig av fri vilja. men jag lyckades pallra mig ner till strike för karaoke och det slutade med att jag satt hela kvällen på scenen och skrek låtar på begäran. littl littl pinsamt.
idag är en död dag sön dag och allt bara rinner ut i ett meningslöst ingenting. magvärken är påtaglig men inte livshotande.

Jag längtar verkligen efter att få komma bort. jag vet inte till vad eller vad det är jag vill komma bort ifrån. men polen om inte ens tre veckor känns som en välsignelse. även om det bara är över helgen så blir det magiskt. det är så jävla hemma för mig, jag får rysningar när jag går längs gatorna, med polska tungor omkring mig som bedövar mina öron med sz- och cz- ljud. det är så hemma och där trivs jag. kullerstensgatorna och alla inskränkta caféer där cigarettröken tränger sig ut och där vill jag gömma mig. bakom en kaffekopp och med en tidning i knät. där duvorna slåss på torget om dom sista fröna de små barnen kastar bort.