igår/idag har jag spenderat exakt 24h med rasmus. lagom utmattande!

jag är helt tom i huvudet, och lyssnar på gamla gamla bright eyes och det värker lite. gamlabright eyes, nostalgibright eyes, nybörjarbright eyes. bright eyes som jag började lyssna på när jag tog tag i mig själv och mitt mentala existerande. när jag ville ta tag i gamla sår men fan, jag har fastnat. med däcken i kvicksand, fyra fingrar i skolporten, glasskärvan i hälen, stickan i handflatan. liknelser har aldrig varit min starka sida hur mycket jag än önskar att det faktiskt var det. jag ville verkligen fixa till saker och ting, min inställning till människor och fakta, min attityd mot framtiden, mitt förhållningssätt till mina egna tankar och drömmar. men jag har verkligen fastnat. jag ville verkligen börja.. fan jag kan inte. jag vill inte veta.





jag har förnekat trösten i conors röst i några månader. jag tror jag ska börja ta emot med stora famnen.

Jag har sovit hela den här dagen och saker och ting känns väldigt upp och ner och det mesta är väldigt förvirrat idag. känns som att jag inte riktigt har koll på läget. iaf har jag bestämt mig för att börja blogga lite mer ordentligt nu. iaf oftare. men det orkar jag inte med idag heh. idag får det duga med en liten klagomålssång, som för övrigt är nog en av dom bästa kärlekstexerna om du frågar mig. iaf min typ av kärlekstext.

Now I’m on a plane
Off singing my songs again, oh please don’t think ill of it
Cause it’s the reason I exists
But you, you’re the crutch of a cripple
You're the calm of a conscience
You're the peace that I have found
When all these voices talk too loud you are quietly reassuring me
With the hands of a healer
And the tongue of a teacher
It’s your voice that I have known
To be the first one on the phone
Yeah, you ran all the lights to the hospital

So don't you say to me
That life's a trap
The future is nothing but a tragedy
'Cause I'll be out of that window
Yeah, I'll start wishing to die again
Just say we're not walking backwards, kid
And show me to the door
And I'll walk behind
Out into the hot sunlight
Where the world's very much alive
Even when I close my eyes

Well, should I admit
That my promise is counterfeit
That I'm careless and childish
And that's all I can hope to be
And would you concede
That I think only of myself
I refuse everybody's help
Who has been reaching out for me
Well, you reach with the soul of a sailor
And the swing of a miner
You have cleared the rock away
Leaving gold there in its place
And it is more than anyone could claim
Oh, with the sense of a banker
And with the touch of a tailor
You saved this life for me
And you have sown it to beauty
And I am grateful now and I will always be

So would you sing with me
The song is all I know
Some truths are told now only in a melody
So I've been writing a new one
Yeah, I've been taking my time with it
It's gonna be so perfect
It's gonna hold all of us inside of it
You will see If you just add your harmony
I think it would be complete
And be worthy of singing
Becomes a symphony
Yeah, you're the cool of the water
You're the start of the summer
Keep me still like an anchor
In a storm you're the cellar
When I'm heavy with worry make me light as a feather
When I'm deafened by anger you're the song I remember
With the grace of a dancer and the strength of a pillar
When I'm starving to suffer you just fill me with laughter
You're a poet
And a saint
You are the only one I choose to imitate

Oh, like the love of a father through the eye of a camera
It's this picture I have seen
We're on a sloping hill of green
And you are walking there beside me