Hej, längesen jag var här.
Senaste fina happening var en liten Stockholmstripp med djuret. Vi åt en stadig buffé på Hermans och tjockade oss med utsikt över vattnet. Sen var det raka vägen att se Phosphorescent och Timber Timbre. Trots mina starstuck-invändningar gick vi fram och pratade med respektive fina frontmän på uteplatsen, så glad för det. Min favorit på kvällen var kanske att Phosphorescent-hjärnan Matthew spelade finaste bästa My dove, My lamb tillägnad mig. Och hur han samplade på bland annat Wolves. Ack fantastiska man. Timber Timbre var dyster och väldigt otillgänglig, lite besvikna var vi. Jag hoppas på en mer storslagen tillställning när han väl blir mer känd (för det kommer att hända).
Dessutom träffade vi ena parten av systerduon First Aid Kit, inte illa!

Djuret är äntligen hemma från bajsoslo och det känns otroligt bra. Bara grejen att kunna ringa och höra hennes röst närsom är något jag uppskattar, tar inte för givet. Nu kan saker och ting återgå lite mer till det vanliga. Och om inte allt för lång tid får vi äntligen det där som vi skulle ha redan nu, men som svenska myndigheter inte ville tillåta. Även om vi inte får det där ultimata så är vi ett steg närmare, lite längre bort från distansen och tomma dagar.

Veckan som kommer blir busy busy, vardagarna avslutas med pamp och ståt med en salstenta fredag kväll, raka vägen därifrån hamnar jag i min frus armar. Då ska det ätas godis, spelas DS, avnjutas få pluggfria dagar och GOSAS I ÖVERDOS. Mm höstpromenader i Motala, tjocka sockor på kalla golv, stickade tröjor, immande andedräkt, thémani i uggle- och star warskoppar, burriga halsdukar och bultande hjärtan, hallon och körsbärsläppar - allt med min bästa fruga vid min sida.