Solen kikar kanske fram i Motala

Djuret är i skolan och jag fördriver tid i det stora tomma huset med favoritte i favorit san fran-mugg, djurets kakmonstersockor, svt-play, djurets lukt i näsborrarna, dimmig motalavy utanför fönstret, förnimmelse av fransk temakväll med fair trade-vin. Och väntan på mörkt ruffs, bästa leendet ska kliva in lite andfådd, och kika busigt in genom dörren och sen slänga sig över mig med kyssar i överflöd.

Sen äta något mumsigt med pesto, titta på black books och älska bernards bitterhet, gosa som de gossjuka djur vi är, sen duscha och känna hud, lyssna på musiken vi älskar, mer black books, sen kanske en film som vi ändå inte ser klart för vi är så lättdistraherade av varandra. Sen laga mat och sen pimpla rödvin, och sen, och sen och sen sen sen...

Vi åt frukost klockan sju imorse och inte ens tre timmar senare är saknaden total, hur går det till?