Nattrafiken

jag är hemma för en uppdatering av livsnödvändigheter. min väska innehåller halva mitt liv. jag har bott några dagar hos freddie ute i skultuna och ikväll ska jag sova hos julia. idag är första riktiga dagen i renoveringen och det är fan kaos och misär. i badrummet finns flera gapande hål där man ser ner i varje lägenhet och ner i källaren och jag som bor längst upp drabbades nästan av höjdskräck. det enda som är orört är mitt rum och det är jag sjukt tacksam för, så jag får en liten fristad. inte mycket till frid dock då massa män hojtar, springer ut och in och hela rummet vibrerar av borrar, ventiler, sugfjonger och allt möjligt. jag är fan glad att jag har vänner som ställer upp med sovplats. men jag har ingen arbetsro och skolan kommer drabbas. jag har även fått säga nej till alla jobbtillfällen så polen blir lidande. eller rättaresagt tiden innan polen för nu måste jag spara extra av det jag inte kommer få i lön. lagom tråkigt, men det enda som pulserar i mina blodådror är polen och längtan att åka dit. har haft lite second thoughts om hur det kommer gå med en så stor grupp, men jag har bestämt mig för att inte gå runt med alla hand i hand och hoppas att dom ser det fina som jag ser. och hur det ska gå med att få plats med sju pers i mormors kommunistblock vette fan. jag får iallafall en ledig dag när alla drar till auschwitz, för jag orkar fan inte dit en tredje gång. andra gången var jobbig nog. och att strosa ensam i krakow är något av det finaste jag vet. fast jag oroar mig för vädret. det är möjligt att det är grått och kallt i en så knepig månad som november. men förhoppningsvis finns lite av höstglädjen kvar.
51 dagar kvar yes!
nu har min fot somnat, det är dags att packa mina grejer och komma ifrån detta elände.