its just measurable time
och ja något starkt inom mig har rasat
och jag vill inte älta, hålla dig kort
men jag behöver det
bara tänka
för våran skull
visst det enda jag ser är hennes fingrar och dina ögon
men jag behöver smälta det, smula ner det
så jag kan se på det med perspektiv, lite ovanifrån
säga rätt saker
För nu är jag fylld av någon slags likgiltighet blandat med avsky
och det skulle märkas. Fast jag skulle förneka det
och jag ser redan framför mig hur det skulle sluta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar