Angst

Det måste helt seriöst vara helt och totalt onormalt att bli så arg för ingenting. inte vill jag heller berätta om det för att det är så satans fånigt och löjligt och skrattretande att bli förbannad över något sånt. det verkligen bubblar inom mig och jag vet verkligen inte hur jag ska hantera denna ilska. jag vill skälla ut x och ge x en riktig fet smäll vilket är märkligt då jag vanligtvis brukar älska x. x har fått mig så upprörd vid denna stund så ja, vart ska jag ta vägen.

MAN GÖR BARA INTE SÅ!

Jag minns inte min mamma. Jag minns våra cykelturer till vallby friluftsmuseum där vi tittade på getter och klappade hästar för att sedan fika på den stora gräsmattan där majstången brukar stå. Jag minns att hon aldrig straffade mig. Jag minns hennes stora lila glasögon som hade tre pärlor på varsitt hörn. Jag minns hennes tjocka svarta hår och att hon aldrig klagade.


Jag minns inte min pappa. Jag minns glassen han gjorde som alltid hade fryst klart lagom till barnprogrammet klockan sju. Jag minns det barnprogrammet och humlan maja som var min favorit. jag minns humlan maja som satt på mormors kylskåp som min mamma och hennes bror satt dit när dom var små. bredvid humlan maja fanns fyra klistermärken som mina kusiner klistrat fast när dom var små. Ninja turtles. Jag minns den blå sparkcykeln mina kusiner hade. Jag minns gatan dom bodde på, det var en enda uppförsbacke med en återvändsgränd. Jag minns den återvändsgränden, det var ett plåtstängsel med en liten spricka i. Jag minns att jag en gång såg en soldat där. Då sparkade jag aldrig mig upp dit nå mer.

Jag lyckas verkligen inte ta mig tid för att skriva.

jag och mor gick en promenad och gick och handlade.
jag köpte orange jaipur téet.
nyss tog jag första klunken och det är återfall <3

mamz satte igång tvättmaskinen innan hon gick till jobbet och nu tror jag allvarligt att ett monster försöker bryta sig loss. till och med datastolen vibrerar och väggarna kommer rasa ihop när som helst och jag kommer bli uppcuttad av sköljmedelmonstret. jag hör inte ens musiken som är på nästan högsta i mitt rum. oh lord.
vaken natt som jag spenderat med att kladda med akryl, vilket jag alltid föraktat. färgkombinationer och knepiga vinklar har aldrig varit något för min del. men inatt så. dessutom att få kladda på duk är en sådan fin känsla. plus att man kan göra det rätt tredimensionellt om man använder så mycket färg som jag eheh. idag ska man ha skrivit klart minst två dikter till kreativt skrivande men fan jag kan ju inte. poesi och jag F U N K A R inte. fast min responsgrupp verkar heller inte så på så det blir väl som vanligt, vi sitter i källaren på sofforna och spelar kort och äter godis. dom är trevliga trots att dom är naturare. eller b&f:are. jag håller ingen koll. men bra är dom.
jag har verkligen inget intressant att skriva om så

som avslutning, visdomsord från min religionslärare:
Som en guldring i trynet på en gris
är skönhet hos en kvinna utan vett.

lunch

ännu en gång, grov försovning. och varje vecka händer det på samma lektion. och jag fattar inte hur det går till när det är den senaste morgonen på hela veckan. jag börjar för i helvete klockan elva men lyckas alltid försova mig. det är påfrestande när det dessutom är ett ämne jag tycker om. och det känns som om jag inget kan göra. ungefär som när jag i sjuan var på sjukhuset två gånger i veckan vilket inträffade precis på mina spanskalektion. läraren var otrolig och språklärande roligt, men det är sjukhuset fel att jag idag är begränsad till ord som: mierda, puta och polla. det vill säga bajs, hora och kuk.



höstlovet nalkas och jag har absolut inget planerat och jag älskart. iofs har jag tusen projekt på gång som får det att sjuda i mitt hjärta, och jag önskar att jag kunde tala om dom men dom är för genialiska och hemlighetsstämplade.


mina tuttar har växt och det är fan obehagligt!

Idag har varit en så fin fin dag. vaknade prick halvsex och gjorde kaffe och satt på balkongen. Sedan två timmar med min hottielärare. det är så skönt att jag är ensam från min klass där, då slipper jag dela med mig av honom med mina törstande klasskamrater. fast dom skulle nog ändå inte se det fina med honom. hehhh. sen hade jag träformgivning och min barstol börjar ta form. en ska märks med mina möbler, jag gör dom på ca fyra veckor, sen sitter jag reeeesten av terminen i målarrummet och blir hög på träbets. det enda som cirkulerar i mitt huvud är ytor, snickerslip, lackpenslar och färgkombinationer. paraffinolja och linolja. och musik i öronen och där kan jag stå och nynna och sjunga eftersom alla hatar det rummet menat för "ytbehandlingar" och det är en bit från själva slöjdsalen. mm-mm-m. borde kunna börja grundmåla efter höstlovet.

efter den lektionen lunchade jag med mamz på stan fö att sen:
TRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRUMVIRVEL

KÖPA EN VINTERJACKA!
Helt jävla fäb. jag är nöjd och glad kexchoklad.

fan det här börjar bli en sjuuukt dryg fulblogg. iofs som om det aldrig varit det eheh.
imorgon är det onsdag och jag har absolut inget inplanerat. FÄB

jag säger bara vad alla tänker. Fan vilka underbara trägolv.

Förresten så ångrar jag hela woooh vad winnerbäck gjorde krakowlåten bra, för egentligen är det bara en samling gamla tråkiga ackord och han visar inte alls staden i sitt rätta ljus. men ändå, jag blev ju så till mig av bara grejen.
Helgen har varit stormig. I fredags fick jag efter skolan världens magvärksattack och trodde att det var ett sånt där anfall och fick en panikångestattack bara av tanken på vad jag trodde väntade. Kommer ihåg första gången när jag låg på golvet i en av skolans toaletter och darrade, kallsvettades med svart färg framför ögonen. Hur övergiven jag kände mig. Men iaf så tonade det ut och jag lyckades ta mig hem till lillen där det var ölspel och massa 90:or. Det blev en trevlig kväll trots allt. På lördagen vaknade jag och mamz och hennes karl släpade med mig till sala på äventyr. Mitt i allt, kom magsmärtorna tillbaka. Fortsatte och väl hemma trodde jag verkligen att världen skulle gå under, att jag för alltid var menad med sådan smärta. helt obeskrivligt vilken självmordsbenägenhet som sprids vid ett sådans tillfälle. på något sätt lyckades jag somna och vaknade mot kvällen och hade missat den viktiga förkakan hos vera. men det blev hemma hos emma och tessa istället. det blev märkligt och flatorna började klä av sig av fri vilja. men jag lyckades pallra mig ner till strike för karaoke och det slutade med att jag satt hela kvällen på scenen och skrek låtar på begäran. littl littl pinsamt.
idag är en död dag sön dag och allt bara rinner ut i ett meningslöst ingenting. magvärken är påtaglig men inte livshotande.

Jag längtar verkligen efter att få komma bort. jag vet inte till vad eller vad det är jag vill komma bort ifrån. men polen om inte ens tre veckor känns som en välsignelse. även om det bara är över helgen så blir det magiskt. det är så jävla hemma för mig, jag får rysningar när jag går längs gatorna, med polska tungor omkring mig som bedövar mina öron med sz- och cz- ljud. det är så hemma och där trivs jag. kullerstensgatorna och alla inskränkta caféer där cigarettröken tränger sig ut och där vill jag gömma mig. bakom en kaffekopp och med en tidning i knät. där duvorna slåss på torget om dom sista fröna de små barnen kastar bort.

ännu en extremt intensiv dag
8.00 - Kreativt skrivande och utan att det var meningen pratade jag om bob hansson nästan hela lektionen. Spelade "K" och "det är så dyrt att leva" och jag tror gruppen blev rätt impade av lille skåningen. Min lärare blev iaf det.
11.00 - Stresscyklade med gonzales nya i öronen, till sjukhuset. träffade skallepär och pratade om saker jag förträngt. jag vågar inte säga sanningen till honom för jag märker hur kliché jag är.
13.00 - Träffade Ruby och hon bestämde sig för att ta sig an min ovilja till matte, vi satt i en timma och jag fick mag"mens"värk bara av att se boken. Men något kom in tror jag
15.30 - Matteprov och jag får en pulserande huvudvärk. Lider. ANGST ANGST ANGST.
16.30 - ANGST lämnar in provet och TA-DAH GODKÄNT! jag börjar pipa och skratta och jag tror jag kramade min skånska glasögonbemannade mattetant sen tackade jag för mig och sprang ut och började sjunga.
17.00 - Kommer hem och mamz lagar mat och pratar om att winnerbäck gjort en låt om Krakow
17.30 - Lyssnar på låten om Krakow och tjuter

Här vänder sig skyn till den som kan tro genom tegel
Jag droppar en krona från bron och önskar mot flodens vibrerande spegel
Ni reste mig upp och jag lämnar en börda därhän i en främmande stad
Nånting har sin början, men jag vet inte vad

Hela låten är så min stad så jag blir gråtfärdig
även om det är tusen saker som fattas i den
så duger det

hej idag har jag en nostalgikick och tänker på tiden jag och lillen spenderat tillsammans. jag kommer ihåg när vi satt i hennes lilla lilla datarum och rökte vid det lilla lilla fönstret och hon rökte prince fast hon hatade dom men det var det märket hennes mamma rökte så hon brukade nalla av hennes limpor i källaren och ibland satt jag vid datorn och hon på den lilla hörnsoffan och klinkade på hennes pappas nylonsträngade gitarr och ibland trängdes vi vid det lilla fönstret när vi var för nojiga för att hennes föräldrar skulle komma in och skälla ut oss, och en gång sov jag i hennes bod och där fanns varken rinnande vatten eller toa men där fanns en säng, ett element, julbelysning runt fönstrena och en synth som roade mig hela nätterna. på morgonen brukade hon komma in med te innan skolan och då satt vi i sängen med ruffsigt hår och dimmiga ögon och drack vårat te. en gång åkte vi till stockholm för att se våran hjälte och hon hade 40 graders feber och jag hade alla fysiska åkommer man kunde tänka sig förutom brutna ben och vi satt och drack folköl på trappen utanför debaser och någon kärring som jobbade där kom och skrek: Det här är en restaurang FAKTISK-T. vi fnissade åt henne och satte oss en meter längre bort och hon fortsatte att skälla på oss. hon fick en utskällning av sin far för att vi missade tåget då tog vi en taxi ut till hennes syster i något villaområde och var maniska hela natten. på morgonen kom systerns man och pratade om kött medans vi åt frukost sen vandrade vi på söder och gick på bio och grät. en gång var vi på tidö-lindö och vandrade i skogen med hennes hund och blev jagade av djävulskossor som ville döda oss, en gång var vi i trosa och fick en hel släkt att hålla tyst tack vare våra röster och gitarrklink och satt på en bro en hel natt och sjöng bright eyes och på dagen vandrade vi bland prassellöv längs en å och hälsade på hundar. den här lilla blonda hon är viktig för mig och är väldigt speciell. hon ger mig perspektiv på livet och att inte träffa henne gör mig rätt svag.

det här inlägget gick ut på att blogga bort lite söndagsångest och skolågren.


det funkade!

igår skrev jag längsta inlägget någonsin och plötsligt tyckte mitt intärnät att den skulle gå och sova. all lost. så nu ska jag försöka återge det så gott som möjligt. iaf idag är det fredag och det är en bra dag, fast jag egentligen skulle sitta på tåget till götet nu men istället sitter jag hemma med en hel bunt skogsbilder. råkade ta fel buss och fick gå från hammarby det vill säga 3km extra. jag saknar j och jag har kommit på att hon och jag har någon slags tyst överenskommelse som innebär att vi kan inte prata med varandra på längelänge men att det inte gör något. att vi alltid har varandra där. det är en rätt märklig grej speciellt med tanke på att det är 40+ mil mellan oss. jag tror inte jag har något sånt med någon annan, om man inte pratar på ett tag så tappar man kontakten och varandra helt och hållet. men j bara finns där och snart är det fyra år sen hon rymde hit och var en rebell med märkligt charmig dialekt!


Ikväll ska jag verkligen chilla. inte plugga något kolla på L.A ink med snnnnnnygga kat love love kanske kolla på film, åh ja jag ska gå och köpa godis mm.

Bara för att:10 bra flatfilmer-
-Unveiled (aka fremde haut)
-If These Walls Could Talk 2
-Dinner Party-Bobbies Girl
-Mango Kiss
-Go Fish-Pourquoi Pas Moi
-Bound And Gagged - A Love Story
-A Family Affair
-Chained Girls

när man kan sitta och lista filmer då vet man att man har fritid.det var ett tag sen nu för min del på nått konstigt sätt
jag har aldrig ens tid med att sitta på mitt rum och röka, pyssla och lyssna på musik. sånt som tog upp hela min fritid för bara några månader sen. nu hinner jag inte med någonting och jag ser hur allting förändras jämnt och ständigt och konstant. jag har fortfarande massa skolplugg men får inte särskilt mycket gjort. eller jo fick tillbaka eng förberedning inför nationella och jag fick mvg, ganska pafft med tanke på hur oambitiös jag är.

FUCK FOR FOREST

HUNGRY HUNGRY HIPPO'S

hejhejhejhejhejhjehjehjhejhjhejhejhhjhe

idag tittade r på mig för första gången på ett bra sätt

antagligen för att hon igår dissade nån tjej från skolan.

hon kom väl på bättre tankar än att hata mig för min medfödda

och otroligt påtagliga apati.

jag är jämnt och ständigt i två helt olika känslostadier

det gör mig förvirrad och osäker på vad jag egentligen sysslar med

ibland

oftast

jag håller tillbaka och jag blottar

jag är introvert och exploaterar

på en och samma gång

exploatera är för övrigt mitt nya favoritord.

exploatera - utnyttja, bearbeta, ta i bruk; utsuga, hänsynslöst utnyttja, profitera på, dra oskälig fördel av

jag tänker på lycka och kärlek mer än någonsin.

ändå går jag miste om det mer än någonsin.

Israel Kamakawiwo'ole - Somewhere over the rainbow

Jag tappar greppet
jag känner mig svag

R ger mig silent treatment, men det gör inte så mycket
jag vet inte vad som händer i hennes huvud och vilka tankar som passerar hennes kropp
men det gör inte så mycket. det är så mycket inom mig som bara bubblar och vill sprudla och explodera. men det händer aldrig. jag vill bli kär och vara intiiiiiim. allt det där som mänskliga varelser ska vara. uppe i det blå och fluffa runt på rosa moln.

när jag kom hem från jobbet idag satt mor och glodde idol
jag bara sjönk ner bredvid henne efter en dag med
1: Skola
2: Sjukhus
3: Skola
4: Frustraion & Ågren
5: Jobb & mer Ågren

men det var skönt att bara sitta bredvid
en karl där sjöng coldplay och jag kom på vad jag saknat dom
veganjäveln chris martin med sitt tjat om fair trade
mm så jag har precis fått ner alla skivorna och ska väl sträcklyssna

IMORGON SKA JAG OCH DANIEL TRÄFFAS FÖR FÖRSTA GÅNGEN FOH REAL PÅ MÅNADER OCH SE PÅ FÖRSTA AVSNITTET AV ANDRA SÄSONGEN AV HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEROEEES! vi ska snacksa och dricka vin och det blir totalt!

BLIPBLIP

klockan är strax över åtta och det är snart dags att dra iväg och jobba.


Jag är så trött på mig själv och det jag håller på med. jag syftar på det man gör i livet, dag för dag, det man minns senare i sitt liv. whatever jag är nyvaken och mitt te är reda att samtala på balkongen. puss hej

Death, Data, Entry,
Anthill law.
Encoded arc, our common cause
Drink liquid clocks till I see God
Crystal display, can't turn it off

Shh shhhhh...Don't talk, don't talk

fortfarande sjuk fortfarande nålar i halsen. det känns som att jag sitter och väntar på en explotion. eller att något ska hända. att någon ska slita tag i mina armar, ruska om mig och skrika i mitt ansikte att NU SONJA NU ÄR DET DAGS KOM IGEN HOPPA UPP OCH DANSA SE DIG OMKRING SONJA TITTA VAD DU HAR MISSAT HUR KUNDE DU BARA LUTA DIG TILLBAKA OCH IGNORERA TIDENS GÅNG NU ÄR DET DAGS FÖR DIG ATT ANDAS ANDAS NUUUU NÄR SKA DU ANNARS GÖRA DET LEV NUUUU VEM SKA LEVA ÅT DIG TA TAG I DIG SJÄLV KOM IGEN HOPPA UTFÖR DET DÄR STUPET DET ÄR DAGS NU DET ÄR DAGS NU DET ÄR DAGS NU DET ÄR BARA ATT HOPPA, BLUNDA ELLER KISA MED ÖGONEN, VILKET SOM GÖR DIG BEKVÄMAST, BARA DU HOPPAR KÄNN VINDEN SOM LEKER MED DIN HUD SEN NÄR DU VÄL GJORT DET KAN DU LEEEEEEEEEEEEEEE OCH SKRATTA ÅT DE UTVECKLINGSHÄMMADE IMBECILLERNA DU LÄMNADE BAKOM DIG! HA HA HA GUD SÅ DUMMA DOM SER UT DÄR MED SINA FÅNIGA UTTRYCK I ANSIKTENA SOM ÄR SOM GJUTNA I BETONG MEN DET ÄR INTE INTE DITT, ANSIKTE, DU KAN ANDAS OCH SLÄPPA ALLT OCH ALLA ELLER OMFAMNA DOM DET SPELAR INGEN ROLL FÖR DU HAR DIG SJÄLV DINA MINNEN DINA TANKAR DIG SJÄLV. INGEN KOMMER NÅGONSIN KUNNA UNDGÅ DIG INGEN KOMMER NÅGONSIN ATT INTE TRÄNGA IGENOM DITT SKAL DITT EN GÅNG BEFINTLIGA SKAL I ROSTFRITT STÅL NU ÄR DET BOMULL LENT SILKE ALLA KOMMER VILJA TA PÅ DIG OCH KOMMER GNIDA SINA ROSIGA KINDER MOT DITT MJUKA SKAL OCH ALLA KOMMER KUNNA NÅ DIG INGEN KOMMER TVEKA PÅ DIN MOTTAGLIGA CHARMANTA KARISMA. DU HAR DIG SJÄLV OCH DINA MINNEN OCH HELA VÄRLDEN UNDER DINA FÖTTER.

jag vet inte jag mår illa

min hals är tusen nålar och när jag hostar...
ja då önskar jag att dödshjälp fanns i min stad
jag har lyckats göra R upprörd
jag har inte träffat K på snart sex veckor
min mor är arg hela tiden på mig
jag tappar alla i min närvaro
jag mår illa, men kan inte gråta
jag vill ligga i min säng och tyna
sitta på min kulle och andas.

jag är så genomfrusen, fryser hela tiden.


jag vill få så mycket gjort men det fastnar nånstans i mitt huvud. i min kropp. det är som en fysisk "ha det på tungan"- blokad. det är så mycket som händer runt omkring mig, och jag är aldrig riktigt där. i onsdags var jag på sjukhuset och fick uppleva en ny sida av den gråa zonen. ny läkare, men fyfan vad drop dead gorgeous. efter att jag fått fylla i papper i en halvtimma började han babbla massa läkartermer och diagnoser. jag förstod inte nånting av vad som kom ur hans mun men ack, vad fin han var att vila ögonen på. hm ska man gå och bli hetero eller?





skolan har blivit en mycket märklig plats för mig. det har blivit någon slags fridstad men ändå så full av.. jag vet inte, otillräcklighet? men det är ändå otroligt skönt att vara tillbaka. att vara tillbaka med alla mone solskenskvinnor och underbara lärare. jag underskattar dom nog. människoälskande humanister hela högen, som av den anledningen älskar mig. och det lilla jag gör. ack ack ack.

puzZ

det har varit en märklig vecka. även om det är tisdag morgon nu så var gårdagens måndag otroligt lång och.. utdragen. det är så mycket som har hunnit vandra igenom mitt huvud, så många tankar, så många känslotillstånd i min mage. jag har gett mig själv förslag på framtidsmål och funderat över vad jag verkligen vill. inte för att jag har kommit någonstans på det ämnet men det är ju bra att jag iaf tänker nu. jag känner mig så kluven och dragen mellan tusen händer som vill ta mig till tusen olika ställen.

igår fick jag en verklighetsspark i magen. vuxenpsyk har fixat en tid till mig och det om två dagar! hej kort varsel och ge sonja en hjärtattack så hon inte kan komma till sjukhuset. jag funderar över att ta med mig någon. jag har alltid gått till sjukhuset själv no matter what the issue is, men märker alltid att när man går ut från dom stora tomma dörrarna och blir bländad av himlen, att det är jävligt ensamt. jag vet inte, jag ska ju alltid stå på mina stadiga två marmorpelare till ben, men hey. det vore nog fint med sällskap.

vilken märklig vändning det här inlägget fick. jag som vaknade för ca tio minuter sen. nä mitt chaite börjar kallna så jag ska ta det och sätta mig på balkongen.
peace out, take care och gör vad som krävs.