i förrgår natt drömde jag att jag blev kidnappad av en man som skar upp mina handleder. vad fan är grejen!? vad är det för masochistiskt beteende som försigår i mina drömmar? det var rätt läskigt me tanke på att jag i princip aldrig minns mina drömmar och så vaknar jag på morgonen med den bilden i mitt huvud. jag kunde inte röra mina armar på två timmar (eftersom jag förlorade så mycket blod(JA I EN DRÖM)).

jag funderar över att starta en blogg där jag faktiskt skriver om något intressant. homosexualitet i militären, regnbågsfamiljer, expressionismen, surrealismen, undergroundfilm, framtiden, stockholmsbörsen, randiga raggsockor heh ja osv osv. men jag finner varken tid eller ork (okej framförallt ork) till att göra det. så det får nog vara. och jag ska nog snart stänga ner den här. det är nog dags. ingen bryr sig och jag bryr mig nog minst. eller jag kan nog hålla igång den här med massa sångtexter och filmklipp.

G TO THE DOUBLE-O TO THE D TO THE B TO THE Y TO THE E. IM SIGNING OUT.

Haft en liten bloggpaus
Så det är jul och det firades som vanligt i inget pamp och ståt, vilket jag är otroligt tacksam för. Kan nog ha att göra med att tjocka släkten bor i polen och här är det jag och mor som gäller. Och hennes sen tre år lovande karl, Gordon. Bortsett från min far som jag dessutom såg förra veckan påväg till skolan, åtta på morgonen vid en domkyrka med kolsvart bakgrund. Det var knivar i magen x100 men ändå gled dagen förbi utan att det ens passerade mina tankar. Det är en märklig sak. Att jag har en biologisk far (som jag till förra veckan inte SETT på tre år och inte TALAT med på fem år) som bor i samma stad, en kvart ifrån mig och till och med tar samma buss som jag. Men ändå är han så pass långt bort. Out of reach och utom synhåll. Kom på mig själv med att en dag tänka i ett klyshigt: om jag skulle träffa honom skulle jag inte ha någonting att säga till honom. För att i det lilla gnagandets stund inse att jag har så mycket att säga att jag inte kan få plats med det i ett möte. Vilket gör det till en ond cirkel om jag nu någonsin skulle vilja "försonas" och "förlåta och glömma det förflutna".

Denna juldag vaknade jag fem och har hunnit jobba, jobba, jobba, städa, hjälpa mamz med mat, äta mat, promenera långt för att dricka amarula i ett fem miljoners hus (typ), bli hämtad av niklas som skjutsat mig till massa gratis öl och DANSAT! sen lyssnat på hasselhoff i bilen påväg hem. och dansat till det. ja i bilen.
min kära bög sen åtta år tillbaka skickade ett klipp för två dagar sen på två killar som "hoppdansar". och sen dess har jag varit besatt. och ikväll visade det sig att nudel och rasmus delat samma fascination. Vi dansade i evigheter och från början var gästerna/publiken kritiska men DÄMN när vi slutade, då svetten rann och våra vader inte pallade mer, fick vi faktiskt beröm.

Jag har druckit så jävla mycket alkoholhaltiga drycker men det känns som om jag varit nykter i en evighet. Ja jag har väl läst att kvinnor som är svårpåverkade lättare blir alkoholister. Tiden får avgöra om det är rätt eller fel. När jag kom hem nyss kom en vinglande gordon rusandes ut ur vardagsrummet med skjortan ut och in (och femhundra inbillad sugmärken) och jag vill ÄNNA inte veta vad som hände där. Suck.

[tre minuter senare]
STRESSDUSCHA FÖR DET ÄR V.I.P OM FYRA MINUTER!

Idag är det bal. rätt kul när man hört från dom gamla treorna att balen är: SKIT.
och carlforska som hade bal igår tyckte att balen var: SKIT.
undrar om vi esteter faktiskt kan liva upp det lilla evangemanget. jag tror det.
jag ska ta med mig min kamera vilket antagligen kommer vara big mistake.
plus att imorgon kommer ca tjugo pers att sno mina bilder och våldta dom.
men hey. det är okey.

mamz åkte imorse för julbord i stockholm. undrar om det var ett misstag att inte följa med
få spendera en kväll med god mat och "familjen" eller sitta en hel kväll och dö på stadshotellet
men med penne och ruby i spetsen kan det nog bli en riktigt lyckad kväll. och alla andra såklart
min klass är fan jävligt bra. känner mig lyckligt skattad som har mina närmsta vänner i samma klass

nu ska jag nog gå och spänna på mig kostymen och hoppas att kvällen blir swell
puz

http://youtube.com/watch?v=f-s1M_i6C58

tycker att det ska vara februari för då åker jag till polen och sen ska det bli mars så att heroes kan börja igen.

jag har ont i magen
jag har nackspärr
åh vad jag har lust att whina sönder
men jag har för ont i magen :C

så istället försöker jag minnas något bra
min specialitet är att spela in de kortaste videoklippen
så här har ni cocorosie på debaser

berg&dalbana fo sho
men idag är bra lyckades på matte provet vilket innebär
att jag är två lätta prov ifrån ett betyg! woop
har kommit på att efter studenten läser jag endast tre ämnen
så om snälle rudolf tillåter ska jag nog lägga till något IV
kanske psykologi b eller kreativt skrivande b jaaa tih
i söndags köpte jag en kamera som borde komma in på fredag
pirrar i hela mig när jag tänker på det
och igår bokade jag ett hett hotell i polen
och på lördag är det bal och jag kommer vara enda av kvinnokön
med kostym, men fan vad snygg jag kommer vara woh
och snart ska det bokas band of horses
och jag kommer ta killersnygga bilder på dom
och killersnygga bilder i polen
åh hoppas auschwitz blir av för omgeeee
puss ikväll ska ett gäng till electra och kolla på the fountain
sist jag såg den var dagen efter bright eyes i mars
åh bright eyes, dom turnerar i amerikat nu, varje dag ny spelning
men det är så dags att komma tillbaka hit och göra mig gråtmild
knäsvag exalterad hoppfull omskakad lycklig förälskad

jag fattar inte att jag inte blir trött på det
att det inte blir uttjatat och söndergnaget
det har hållt så länge nu så det måste vara evig kärlek
det känns i hela kroppen och vibrerar ut i
fingertopparna

PUZ på lil'C. ack ve för dåliga kvaliten på min kamera.

åh igår och i förrgår såg jag hela andra säsongen av heroes
PIRRRRRRRR OCH PURRRRRRR! även om den nya inte alls har samma
slagkraft som den första så är det så-hå-håååå bra ändå!
och peter, åh vad du är fin. och nathan. och claire. och noah.
mohinder, matt, molly, niki, sylar, HIRO, åh allaallaalla vad jag saknat dom.
tog ett tag att vänja sig vid alla nya karaktärer men åh fina är dom med.

och nu är det säsongpaus fram till MARS!
jag kollade inte under elva veckor. och nu vill jag ha mermerMER!

min morbrors frus bror blev skjuten idag. visste att han var i militären. hade däremot ingen aning om att han var inblandad i nå top secret grej. längesen var han och infiltrerade massa gäng inom narkotikahandel och konstsmuggel och annan svart marknad. hade ingen aning. det känns ju inte ens verkligt. "dom" misstänker hämnd. har lyssnat på min mors berättelser och kan inte riktigt ta till mig det. och min älsklingsmoster, hon var alltid den som fattade. och hennes bror, hittad i en bil med en kula i huvudet. jag och mamma har suttit och tittat igenom gamla fotografier i två timmar. känner mig riktigt missmodig. tar det här lite väl hårt tror jag. plötsligt känns allt annat så otroligt oväsentligt.

0.75 poäng från MVG på engelska nationella. fick mvg på alla förutom lyssnardelen som jag bara inte pallade just den dagen. rätt surt men whatever.

10årsjubileum på konrad idag, det kommer bli galet.
min kepsman ska ringa idag så jag ÄNTLIGEN får min kepsis
när julia såg den konstanterade hon att jag kommer bo i den.
antagligen blir det så.

checklista:

• göra genusläxan
• kolla runt angående skivomslag
• hitta en studio
• städa mitt rum
• plugga ekvationssystem
• göra etikuppgiften
• boka hotell i krakow
• köpa iron&wine biljett
• lämna tillbaka kameran
• köpa finskor
• ordna med julbordet i sthlm
• köpa hörlurar eller fixa mina gamla
• skaffa batteriladdare till min gamla kamera
• läsa klart eng.boken

osvosvosvosv

nu iväg och se hur det gick på engelska nationella

jag förstår mig verkligen inte på mina humörsvängningar.
men skitmorgen/skallepär har rest iväg=jag slipper honom på tre månader
och jag har bokat flyg åt mig, m och f till moderskeppet.

en sak som gör ont är saknaden till älskade j.
jag borde inse att jag inte kan komma till e-tuna.
jag har inte träffat henne på fyra månader!
det borde inte vara så. det känns!
k ringde mig nyss och gjorde mig glad.
hon fyller år om en vecka.
ska nog koka ihop något riktigt fint till henne.
min kepsman svarar aldrig i telefon och gör mig sur.

så mycket hänger just nu på mitt skolengagemang.
och jag bara driver runt och gör ingenting. fattar inte.

NEJNEJNEJNEJNEJNEJNEJ!

separationsångest x10000000
jag måste lämna tillbaka kameran
det går inte. det bara funkar inte.
det ska inte gå till så.

sen blir jag

KAMERALÖS

det var fint med sacomässan
gjorde skulpturer i "moonsand", klättrade i en pansarvagn, gick på seminarier för humaniora på uppsala universitetet och en annan för kulturvetarlinjen på stockholms universitet. jag älskar mässor måste jag erkänna. cant wait till möbelmässan i februari.

ren skit

allt krockar och går emot mig. förstår inte hur det går till. ingen förvarning inget alarm.
och inte kan jag rå för det eller hjälpa det, förebygga eller bota det.

det är ren skit.

morgonen började med första lektion med musikverkstäderna. känner mig lite tveksam, det var så tryggt och bra med maria på blåsbogården förra året. nu är det ny lärare och ny sal. fast typ halva gruppen från förra året är med i b-kursen den här terminen heh. den här lektionen fick jag sitta och leka lärare, sjukt drygt. då vet man att ens gitarrkunskaper är lite högre än medel. gött. dessutom spenderade jag två timmar i en leksaksbutik idag. faktsiskt väldigt givande hah.
fast innan det målade jag på min barstol. och efter lekandet fick jag veta att jag är på god väg till mvg i religion. och efter en ovanligt lättförståerlig maB-lektion var dagen slut. inte lätt med skola från 8-16.30
men som belöning råkade jag på daniel utanför hans jobb och dom fem minuterna vägde nästan upp den månaden vi inte setts. lovie. och dessutom träffade jag emma och tessa på bussen och det är alltid trevligt. vi hittade på ett nytt uttryck och jag och tessa irriterade emma. nu har jag suttit i tre timmar och pluggat på bysans och kievriket och ikonkonst och imperietankarna och kyrilliska alfabetet och konstantinopel och dubbelörnar hit och dit. all min fritid tas upp av skolan. vilket nog är lika med noll fritid. fast tack gode gud så ingår i skoland gång att skriva noveller, skriva låtar, spela gitarr, jobba med trä, jobba med lera, fotografera, skissa och kladda med acryl osv. utan det skulle jag nog för längelänge sedan vara ett komafall.

tack och puz imorgon ska jag öla whoop.
och på fredag är det SAKO-mässa så antagligen blir vi kvar ch drar ut i sthlm.

It speak my language Sees, I cease to believe You're gonna leave.

allt som händer runtomkring mig är så fantastiskt.
jag har ett sånt jävla flyt nu i livet, jag borde vara så tacksam.
ingen sviker mig, förutom jag själv. jag förstår inte hur jag lyckas.
jag sänker mig själv och ser till att jag faller hårt.

jag ska börja omfamna det som händer mig.
jag ska vara tacksam och lycklig.

hometown waltz

Moderskeppet kallar och imorgon åker jag till poland whoowhoo.
jag ska dricka älsklingszywiec och ströva på gatorna i (vad jag hoppas kommer bli) soligt väder. det får gärna vara lite kallt, sådär så man blir rosig i ansiktet och andas kallt. snön får också vara där, bara det är ett tunnt lager, ett sånt där som knastrar under fötterna. bara det inte är slask. inte när jag åker dit med skolans kamera och över så kort tid. mariakyrkans torn är stängt så det blir inga bilder på krakows innerstads hustak. jag kommer antagligen komma hem med halva minneskortet fullt med poserbilder. men det är ok antar jag. eller nej jag ska paparazza och blända befolkningen med min blixt. det som är skönt är också att nu är det inte så mycket turister och alla studenter har kommit tillbaka från sina diverse hemstäder. åh den turistfria och studentproppade krakow är den bästa. jag tror att det rör sig om ca 150 000 studenter. hälten av klubbarna och barerna är för studenter endast. så till februari när mitt pack drar dit ska jag fixa ett internationellt studentbevis så man kan dra till och supa sig redlös med studenter från alla länder och håll. mhrr lovely!

nu MÅSTE jag sova dämn jag ska upp runt fyra imorgon.

(p.s nästa fredag träffar jag j som jag inte sett på månader. whoopeppenärhög prrr.)

you should be in sweden

jag är matt och sliten
om någon timma kommer julia och rasmus och det blir rödtjut
sen ska vi dansa på lovely kimono, dansa oss svettiga och dansa bort natten
hela dagen har jag tänkt, tänkt så huvudvärken nalkades
och skrivit, skrivit tills fingrarna krampade

det är något som saknas

Angst

Det måste helt seriöst vara helt och totalt onormalt att bli så arg för ingenting. inte vill jag heller berätta om det för att det är så satans fånigt och löjligt och skrattretande att bli förbannad över något sånt. det verkligen bubblar inom mig och jag vet verkligen inte hur jag ska hantera denna ilska. jag vill skälla ut x och ge x en riktig fet smäll vilket är märkligt då jag vanligtvis brukar älska x. x har fått mig så upprörd vid denna stund så ja, vart ska jag ta vägen.

MAN GÖR BARA INTE SÅ!

Jag minns inte min mamma. Jag minns våra cykelturer till vallby friluftsmuseum där vi tittade på getter och klappade hästar för att sedan fika på den stora gräsmattan där majstången brukar stå. Jag minns att hon aldrig straffade mig. Jag minns hennes stora lila glasögon som hade tre pärlor på varsitt hörn. Jag minns hennes tjocka svarta hår och att hon aldrig klagade.


Jag minns inte min pappa. Jag minns glassen han gjorde som alltid hade fryst klart lagom till barnprogrammet klockan sju. Jag minns det barnprogrammet och humlan maja som var min favorit. jag minns humlan maja som satt på mormors kylskåp som min mamma och hennes bror satt dit när dom var små. bredvid humlan maja fanns fyra klistermärken som mina kusiner klistrat fast när dom var små. Ninja turtles. Jag minns den blå sparkcykeln mina kusiner hade. Jag minns gatan dom bodde på, det var en enda uppförsbacke med en återvändsgränd. Jag minns den återvändsgränden, det var ett plåtstängsel med en liten spricka i. Jag minns att jag en gång såg en soldat där. Då sparkade jag aldrig mig upp dit nå mer.

Jag lyckas verkligen inte ta mig tid för att skriva.

jag och mor gick en promenad och gick och handlade.
jag köpte orange jaipur téet.
nyss tog jag första klunken och det är återfall <3

mamz satte igång tvättmaskinen innan hon gick till jobbet och nu tror jag allvarligt att ett monster försöker bryta sig loss. till och med datastolen vibrerar och väggarna kommer rasa ihop när som helst och jag kommer bli uppcuttad av sköljmedelmonstret. jag hör inte ens musiken som är på nästan högsta i mitt rum. oh lord.
vaken natt som jag spenderat med att kladda med akryl, vilket jag alltid föraktat. färgkombinationer och knepiga vinklar har aldrig varit något för min del. men inatt så. dessutom att få kladda på duk är en sådan fin känsla. plus att man kan göra det rätt tredimensionellt om man använder så mycket färg som jag eheh. idag ska man ha skrivit klart minst två dikter till kreativt skrivande men fan jag kan ju inte. poesi och jag F U N K A R inte. fast min responsgrupp verkar heller inte så på så det blir väl som vanligt, vi sitter i källaren på sofforna och spelar kort och äter godis. dom är trevliga trots att dom är naturare. eller b&f:are. jag håller ingen koll. men bra är dom.
jag har verkligen inget intressant att skriva om så

som avslutning, visdomsord från min religionslärare:
Som en guldring i trynet på en gris
är skönhet hos en kvinna utan vett.

lunch

ännu en gång, grov försovning. och varje vecka händer det på samma lektion. och jag fattar inte hur det går till när det är den senaste morgonen på hela veckan. jag börjar för i helvete klockan elva men lyckas alltid försova mig. det är påfrestande när det dessutom är ett ämne jag tycker om. och det känns som om jag inget kan göra. ungefär som när jag i sjuan var på sjukhuset två gånger i veckan vilket inträffade precis på mina spanskalektion. läraren var otrolig och språklärande roligt, men det är sjukhuset fel att jag idag är begränsad till ord som: mierda, puta och polla. det vill säga bajs, hora och kuk.



höstlovet nalkas och jag har absolut inget planerat och jag älskart. iofs har jag tusen projekt på gång som får det att sjuda i mitt hjärta, och jag önskar att jag kunde tala om dom men dom är för genialiska och hemlighetsstämplade.


mina tuttar har växt och det är fan obehagligt!

Idag har varit en så fin fin dag. vaknade prick halvsex och gjorde kaffe och satt på balkongen. Sedan två timmar med min hottielärare. det är så skönt att jag är ensam från min klass där, då slipper jag dela med mig av honom med mina törstande klasskamrater. fast dom skulle nog ändå inte se det fina med honom. hehhh. sen hade jag träformgivning och min barstol börjar ta form. en ska märks med mina möbler, jag gör dom på ca fyra veckor, sen sitter jag reeeesten av terminen i målarrummet och blir hög på träbets. det enda som cirkulerar i mitt huvud är ytor, snickerslip, lackpenslar och färgkombinationer. paraffinolja och linolja. och musik i öronen och där kan jag stå och nynna och sjunga eftersom alla hatar det rummet menat för "ytbehandlingar" och det är en bit från själva slöjdsalen. mm-mm-m. borde kunna börja grundmåla efter höstlovet.

efter den lektionen lunchade jag med mamz på stan fö att sen:
TRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRUMVIRVEL

KÖPA EN VINTERJACKA!
Helt jävla fäb. jag är nöjd och glad kexchoklad.

fan det här börjar bli en sjuuukt dryg fulblogg. iofs som om det aldrig varit det eheh.
imorgon är det onsdag och jag har absolut inget inplanerat. FÄB

jag säger bara vad alla tänker. Fan vilka underbara trägolv.

Förresten så ångrar jag hela woooh vad winnerbäck gjorde krakowlåten bra, för egentligen är det bara en samling gamla tråkiga ackord och han visar inte alls staden i sitt rätta ljus. men ändå, jag blev ju så till mig av bara grejen.
Helgen har varit stormig. I fredags fick jag efter skolan världens magvärksattack och trodde att det var ett sånt där anfall och fick en panikångestattack bara av tanken på vad jag trodde väntade. Kommer ihåg första gången när jag låg på golvet i en av skolans toaletter och darrade, kallsvettades med svart färg framför ögonen. Hur övergiven jag kände mig. Men iaf så tonade det ut och jag lyckades ta mig hem till lillen där det var ölspel och massa 90:or. Det blev en trevlig kväll trots allt. På lördagen vaknade jag och mamz och hennes karl släpade med mig till sala på äventyr. Mitt i allt, kom magsmärtorna tillbaka. Fortsatte och väl hemma trodde jag verkligen att världen skulle gå under, att jag för alltid var menad med sådan smärta. helt obeskrivligt vilken självmordsbenägenhet som sprids vid ett sådans tillfälle. på något sätt lyckades jag somna och vaknade mot kvällen och hade missat den viktiga förkakan hos vera. men det blev hemma hos emma och tessa istället. det blev märkligt och flatorna började klä av sig av fri vilja. men jag lyckades pallra mig ner till strike för karaoke och det slutade med att jag satt hela kvällen på scenen och skrek låtar på begäran. littl littl pinsamt.
idag är en död dag sön dag och allt bara rinner ut i ett meningslöst ingenting. magvärken är påtaglig men inte livshotande.

Jag längtar verkligen efter att få komma bort. jag vet inte till vad eller vad det är jag vill komma bort ifrån. men polen om inte ens tre veckor känns som en välsignelse. även om det bara är över helgen så blir det magiskt. det är så jävla hemma för mig, jag får rysningar när jag går längs gatorna, med polska tungor omkring mig som bedövar mina öron med sz- och cz- ljud. det är så hemma och där trivs jag. kullerstensgatorna och alla inskränkta caféer där cigarettröken tränger sig ut och där vill jag gömma mig. bakom en kaffekopp och med en tidning i knät. där duvorna slåss på torget om dom sista fröna de små barnen kastar bort.

ännu en extremt intensiv dag
8.00 - Kreativt skrivande och utan att det var meningen pratade jag om bob hansson nästan hela lektionen. Spelade "K" och "det är så dyrt att leva" och jag tror gruppen blev rätt impade av lille skåningen. Min lärare blev iaf det.
11.00 - Stresscyklade med gonzales nya i öronen, till sjukhuset. träffade skallepär och pratade om saker jag förträngt. jag vågar inte säga sanningen till honom för jag märker hur kliché jag är.
13.00 - Träffade Ruby och hon bestämde sig för att ta sig an min ovilja till matte, vi satt i en timma och jag fick mag"mens"värk bara av att se boken. Men något kom in tror jag
15.30 - Matteprov och jag får en pulserande huvudvärk. Lider. ANGST ANGST ANGST.
16.30 - ANGST lämnar in provet och TA-DAH GODKÄNT! jag börjar pipa och skratta och jag tror jag kramade min skånska glasögonbemannade mattetant sen tackade jag för mig och sprang ut och började sjunga.
17.00 - Kommer hem och mamz lagar mat och pratar om att winnerbäck gjort en låt om Krakow
17.30 - Lyssnar på låten om Krakow och tjuter

Här vänder sig skyn till den som kan tro genom tegel
Jag droppar en krona från bron och önskar mot flodens vibrerande spegel
Ni reste mig upp och jag lämnar en börda därhän i en främmande stad
Nånting har sin början, men jag vet inte vad

Hela låten är så min stad så jag blir gråtfärdig
även om det är tusen saker som fattas i den
så duger det

hej idag har jag en nostalgikick och tänker på tiden jag och lillen spenderat tillsammans. jag kommer ihåg när vi satt i hennes lilla lilla datarum och rökte vid det lilla lilla fönstret och hon rökte prince fast hon hatade dom men det var det märket hennes mamma rökte så hon brukade nalla av hennes limpor i källaren och ibland satt jag vid datorn och hon på den lilla hörnsoffan och klinkade på hennes pappas nylonsträngade gitarr och ibland trängdes vi vid det lilla fönstret när vi var för nojiga för att hennes föräldrar skulle komma in och skälla ut oss, och en gång sov jag i hennes bod och där fanns varken rinnande vatten eller toa men där fanns en säng, ett element, julbelysning runt fönstrena och en synth som roade mig hela nätterna. på morgonen brukade hon komma in med te innan skolan och då satt vi i sängen med ruffsigt hår och dimmiga ögon och drack vårat te. en gång åkte vi till stockholm för att se våran hjälte och hon hade 40 graders feber och jag hade alla fysiska åkommer man kunde tänka sig förutom brutna ben och vi satt och drack folköl på trappen utanför debaser och någon kärring som jobbade där kom och skrek: Det här är en restaurang FAKTISK-T. vi fnissade åt henne och satte oss en meter längre bort och hon fortsatte att skälla på oss. hon fick en utskällning av sin far för att vi missade tåget då tog vi en taxi ut till hennes syster i något villaområde och var maniska hela natten. på morgonen kom systerns man och pratade om kött medans vi åt frukost sen vandrade vi på söder och gick på bio och grät. en gång var vi på tidö-lindö och vandrade i skogen med hennes hund och blev jagade av djävulskossor som ville döda oss, en gång var vi i trosa och fick en hel släkt att hålla tyst tack vare våra röster och gitarrklink och satt på en bro en hel natt och sjöng bright eyes och på dagen vandrade vi bland prassellöv längs en å och hälsade på hundar. den här lilla blonda hon är viktig för mig och är väldigt speciell. hon ger mig perspektiv på livet och att inte träffa henne gör mig rätt svag.

det här inlägget gick ut på att blogga bort lite söndagsångest och skolågren.


det funkade!

igår skrev jag längsta inlägget någonsin och plötsligt tyckte mitt intärnät att den skulle gå och sova. all lost. så nu ska jag försöka återge det så gott som möjligt. iaf idag är det fredag och det är en bra dag, fast jag egentligen skulle sitta på tåget till götet nu men istället sitter jag hemma med en hel bunt skogsbilder. råkade ta fel buss och fick gå från hammarby det vill säga 3km extra. jag saknar j och jag har kommit på att hon och jag har någon slags tyst överenskommelse som innebär att vi kan inte prata med varandra på längelänge men att det inte gör något. att vi alltid har varandra där. det är en rätt märklig grej speciellt med tanke på att det är 40+ mil mellan oss. jag tror inte jag har något sånt med någon annan, om man inte pratar på ett tag så tappar man kontakten och varandra helt och hållet. men j bara finns där och snart är det fyra år sen hon rymde hit och var en rebell med märkligt charmig dialekt!


Ikväll ska jag verkligen chilla. inte plugga något kolla på L.A ink med snnnnnnygga kat love love kanske kolla på film, åh ja jag ska gå och köpa godis mm.

Bara för att:10 bra flatfilmer-
-Unveiled (aka fremde haut)
-If These Walls Could Talk 2
-Dinner Party-Bobbies Girl
-Mango Kiss
-Go Fish-Pourquoi Pas Moi
-Bound And Gagged - A Love Story
-A Family Affair
-Chained Girls

när man kan sitta och lista filmer då vet man att man har fritid.det var ett tag sen nu för min del på nått konstigt sätt
jag har aldrig ens tid med att sitta på mitt rum och röka, pyssla och lyssna på musik. sånt som tog upp hela min fritid för bara några månader sen. nu hinner jag inte med någonting och jag ser hur allting förändras jämnt och ständigt och konstant. jag har fortfarande massa skolplugg men får inte särskilt mycket gjort. eller jo fick tillbaka eng förberedning inför nationella och jag fick mvg, ganska pafft med tanke på hur oambitiös jag är.

FUCK FOR FOREST

HUNGRY HUNGRY HIPPO'S

hejhejhejhejhejhjehjehjhejhjhejhejhhjhe

idag tittade r på mig för första gången på ett bra sätt

antagligen för att hon igår dissade nån tjej från skolan.

hon kom väl på bättre tankar än att hata mig för min medfödda

och otroligt påtagliga apati.

jag är jämnt och ständigt i två helt olika känslostadier

det gör mig förvirrad och osäker på vad jag egentligen sysslar med

ibland

oftast

jag håller tillbaka och jag blottar

jag är introvert och exploaterar

på en och samma gång

exploatera är för övrigt mitt nya favoritord.

exploatera - utnyttja, bearbeta, ta i bruk; utsuga, hänsynslöst utnyttja, profitera på, dra oskälig fördel av

jag tänker på lycka och kärlek mer än någonsin.

ändå går jag miste om det mer än någonsin.

Israel Kamakawiwo'ole - Somewhere over the rainbow

Jag tappar greppet
jag känner mig svag

R ger mig silent treatment, men det gör inte så mycket
jag vet inte vad som händer i hennes huvud och vilka tankar som passerar hennes kropp
men det gör inte så mycket. det är så mycket inom mig som bara bubblar och vill sprudla och explodera. men det händer aldrig. jag vill bli kär och vara intiiiiiim. allt det där som mänskliga varelser ska vara. uppe i det blå och fluffa runt på rosa moln.

när jag kom hem från jobbet idag satt mor och glodde idol
jag bara sjönk ner bredvid henne efter en dag med
1: Skola
2: Sjukhus
3: Skola
4: Frustraion & Ågren
5: Jobb & mer Ågren

men det var skönt att bara sitta bredvid
en karl där sjöng coldplay och jag kom på vad jag saknat dom
veganjäveln chris martin med sitt tjat om fair trade
mm så jag har precis fått ner alla skivorna och ska väl sträcklyssna

IMORGON SKA JAG OCH DANIEL TRÄFFAS FÖR FÖRSTA GÅNGEN FOH REAL PÅ MÅNADER OCH SE PÅ FÖRSTA AVSNITTET AV ANDRA SÄSONGEN AV HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEROEEES! vi ska snacksa och dricka vin och det blir totalt!

BLIPBLIP

klockan är strax över åtta och det är snart dags att dra iväg och jobba.


Jag är så trött på mig själv och det jag håller på med. jag syftar på det man gör i livet, dag för dag, det man minns senare i sitt liv. whatever jag är nyvaken och mitt te är reda att samtala på balkongen. puss hej

Death, Data, Entry,
Anthill law.
Encoded arc, our common cause
Drink liquid clocks till I see God
Crystal display, can't turn it off

Shh shhhhh...Don't talk, don't talk

fortfarande sjuk fortfarande nålar i halsen. det känns som att jag sitter och väntar på en explotion. eller att något ska hända. att någon ska slita tag i mina armar, ruska om mig och skrika i mitt ansikte att NU SONJA NU ÄR DET DAGS KOM IGEN HOPPA UPP OCH DANSA SE DIG OMKRING SONJA TITTA VAD DU HAR MISSAT HUR KUNDE DU BARA LUTA DIG TILLBAKA OCH IGNORERA TIDENS GÅNG NU ÄR DET DAGS FÖR DIG ATT ANDAS ANDAS NUUUU NÄR SKA DU ANNARS GÖRA DET LEV NUUUU VEM SKA LEVA ÅT DIG TA TAG I DIG SJÄLV KOM IGEN HOPPA UTFÖR DET DÄR STUPET DET ÄR DAGS NU DET ÄR DAGS NU DET ÄR DAGS NU DET ÄR BARA ATT HOPPA, BLUNDA ELLER KISA MED ÖGONEN, VILKET SOM GÖR DIG BEKVÄMAST, BARA DU HOPPAR KÄNN VINDEN SOM LEKER MED DIN HUD SEN NÄR DU VÄL GJORT DET KAN DU LEEEEEEEEEEEEEEE OCH SKRATTA ÅT DE UTVECKLINGSHÄMMADE IMBECILLERNA DU LÄMNADE BAKOM DIG! HA HA HA GUD SÅ DUMMA DOM SER UT DÄR MED SINA FÅNIGA UTTRYCK I ANSIKTENA SOM ÄR SOM GJUTNA I BETONG MEN DET ÄR INTE INTE DITT, ANSIKTE, DU KAN ANDAS OCH SLÄPPA ALLT OCH ALLA ELLER OMFAMNA DOM DET SPELAR INGEN ROLL FÖR DU HAR DIG SJÄLV DINA MINNEN DINA TANKAR DIG SJÄLV. INGEN KOMMER NÅGONSIN KUNNA UNDGÅ DIG INGEN KOMMER NÅGONSIN ATT INTE TRÄNGA IGENOM DITT SKAL DITT EN GÅNG BEFINTLIGA SKAL I ROSTFRITT STÅL NU ÄR DET BOMULL LENT SILKE ALLA KOMMER VILJA TA PÅ DIG OCH KOMMER GNIDA SINA ROSIGA KINDER MOT DITT MJUKA SKAL OCH ALLA KOMMER KUNNA NÅ DIG INGEN KOMMER TVEKA PÅ DIN MOTTAGLIGA CHARMANTA KARISMA. DU HAR DIG SJÄLV OCH DINA MINNEN OCH HELA VÄRLDEN UNDER DINA FÖTTER.

jag vet inte jag mår illa

min hals är tusen nålar och när jag hostar...
ja då önskar jag att dödshjälp fanns i min stad
jag har lyckats göra R upprörd
jag har inte träffat K på snart sex veckor
min mor är arg hela tiden på mig
jag tappar alla i min närvaro
jag mår illa, men kan inte gråta
jag vill ligga i min säng och tyna
sitta på min kulle och andas.

jag är så genomfrusen, fryser hela tiden.


jag vill få så mycket gjort men det fastnar nånstans i mitt huvud. i min kropp. det är som en fysisk "ha det på tungan"- blokad. det är så mycket som händer runt omkring mig, och jag är aldrig riktigt där. i onsdags var jag på sjukhuset och fick uppleva en ny sida av den gråa zonen. ny läkare, men fyfan vad drop dead gorgeous. efter att jag fått fylla i papper i en halvtimma började han babbla massa läkartermer och diagnoser. jag förstod inte nånting av vad som kom ur hans mun men ack, vad fin han var att vila ögonen på. hm ska man gå och bli hetero eller?





skolan har blivit en mycket märklig plats för mig. det har blivit någon slags fridstad men ändå så full av.. jag vet inte, otillräcklighet? men det är ändå otroligt skönt att vara tillbaka. att vara tillbaka med alla mone solskenskvinnor och underbara lärare. jag underskattar dom nog. människoälskande humanister hela högen, som av den anledningen älskar mig. och det lilla jag gör. ack ack ack.

puzZ

det har varit en märklig vecka. även om det är tisdag morgon nu så var gårdagens måndag otroligt lång och.. utdragen. det är så mycket som har hunnit vandra igenom mitt huvud, så många tankar, så många känslotillstånd i min mage. jag har gett mig själv förslag på framtidsmål och funderat över vad jag verkligen vill. inte för att jag har kommit någonstans på det ämnet men det är ju bra att jag iaf tänker nu. jag känner mig så kluven och dragen mellan tusen händer som vill ta mig till tusen olika ställen.

igår fick jag en verklighetsspark i magen. vuxenpsyk har fixat en tid till mig och det om två dagar! hej kort varsel och ge sonja en hjärtattack så hon inte kan komma till sjukhuset. jag funderar över att ta med mig någon. jag har alltid gått till sjukhuset själv no matter what the issue is, men märker alltid att när man går ut från dom stora tomma dörrarna och blir bländad av himlen, att det är jävligt ensamt. jag vet inte, jag ska ju alltid stå på mina stadiga två marmorpelare till ben, men hey. det vore nog fint med sällskap.

vilken märklig vändning det här inlägget fick. jag som vaknade för ca tio minuter sen. nä mitt chaite börjar kallna så jag ska ta det och sätta mig på balkongen.
peace out, take care och gör vad som krävs.

Nu har jag skrivit en massa jätte ambitiösa jättelånga inlägg men som alla på något magiskt och oväntat sätt har försvunnit. det är därför jag totalt har tappat lusten för att blogga eftersom allt går till spillo. hur värdefulla inlägg det nu än är så är det ändå skönt att få ut sig här på ett diskret och subtilt sätt. men iaf, nu nöjer jag mig med att sno det här från kusin vitamin J:

bright eyes
are you male or female: when the curious girl realizes she is under glass
describe yourself: the joy in forgetting/the joy in acceptance
how do some people feel about you: gold mine gutted
how do you feel about yourself: hungry for a holiday
describe your ex girlfriend/boyfriend: no lies, just love
describe where you want to be: road to joy
describe what you want to be: easy/lucky/free (duh)
describe what you want: entry way song
describe how you live: smoke without fire
describe how you love: lets not shit ourselves
share a few words of wisdom:

A LINE ALLOWS PROGRESS, A CIRCLE DOES NOT

jobbjobbjobbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbb

jag är så otroligt trött, men jag orkar så jävla mycket. jag vet inte vart dom krafterna har kommit ifrån. hela veckan har jag gjort så mycket. jag som tar mig fem timmar på att samla ihop mig för att bestämma vad jag ska göra med dagen.

FÖRST OCH FRÄMST! : JAG LÄSER. på räls, det är som en fors jag bara läser och läser. det verkar nog inte som något märkvärdigt men det är en helt fantastiskt fabulös grej för mig.

nu tänker jag ha en ordentlig tv-kväll och äta och dricka och röka och bara tycka om mitt rum och livet och sensommaren och allting omkring mig. åh det är en såndära jordnära fin stund jag har. jag ska ta tag i det. (seriöst vad har jag sniffat?)

Idag är en bra dag. vädret är ganska grått men jag ser solen bakom molnen. jag lyssnar på gary jules och mår bra. min sköldpadda ligger under köksbordet och lurar. tror att ingen ser. igår fick jag in mina första harkrankar den här sommaren. tre stycken dessutom, på en och samma kväll. jag lyckades undvika att skrika och döda dom, utan la ett glas över dom och skjutsade ut dom i friska luften utanför fönstret. idag ska jag träffa lillen och köpa en gitarr. tror jag. jag är så fasansfullt kräsen när det kommer till det där. så jag vet inte. får se om det blir något av det. men ikväll ska jag iaf hem till pierre på grill/poolfest. jag har undvikit att jobba hela den här helgen och det är så jävla skönt! jag har sovit hur mycket jag vill, träffat massor med folk som jag inte sett på länge. jag gillart. men det är paybacktime nästa vecka. jag jobbar hela veckan förutom lilla lördagen. så som belöning ska jag ut till pennes stuga på almö-lindö och ha det riktigt bra. vad jag syftar på får du gissa dig fram till. det blir iaf en kväll att se framemot hela veckan när jag skämtar med mina tanter och börjar använda uttryck som "järnspikar" och "din lyckan ost".

Alltså shit, gary jules i mitt lilla singer&songwriter-hjärta! det var ett tag sen jag gav näring åt det, men jag känner att det är dags. igår fick jag ner alla iron&wineskivor till min dator och SHIT vilken nostalgikick rakt i magen! den där brusiga rösten och gitarren som bara whinar helt förnöjt i bakgrunden. phrr.

jag har börjat tappa greppet om dagrna nu! prejs thö lård för bilddagboken som kan hålla koll på dagarna och datum och månad åt mig. heh om du frågar mig så är det kanske 10 juni idag!

om inte bdb ljuger så är det tolv dagar kvar tills skolan börjar. ja jag börjar skolan preciiis som vanligt igen. och som jag har sagt i flera veckor nu, JAG HAR GLÖMT HUR MAN GÅR I SKOLAN! dagens i-landsproblem.

igår/idag har jag spenderat exakt 24h med rasmus. lagom utmattande!

jag är helt tom i huvudet, och lyssnar på gamla gamla bright eyes och det värker lite. gamlabright eyes, nostalgibright eyes, nybörjarbright eyes. bright eyes som jag började lyssna på när jag tog tag i mig själv och mitt mentala existerande. när jag ville ta tag i gamla sår men fan, jag har fastnat. med däcken i kvicksand, fyra fingrar i skolporten, glasskärvan i hälen, stickan i handflatan. liknelser har aldrig varit min starka sida hur mycket jag än önskar att det faktiskt var det. jag ville verkligen fixa till saker och ting, min inställning till människor och fakta, min attityd mot framtiden, mitt förhållningssätt till mina egna tankar och drömmar. men jag har verkligen fastnat. jag ville verkligen börja.. fan jag kan inte. jag vill inte veta.





jag har förnekat trösten i conors röst i några månader. jag tror jag ska börja ta emot med stora famnen.

Jag har sovit hela den här dagen och saker och ting känns väldigt upp och ner och det mesta är väldigt förvirrat idag. känns som att jag inte riktigt har koll på läget. iaf har jag bestämt mig för att börja blogga lite mer ordentligt nu. iaf oftare. men det orkar jag inte med idag heh. idag får det duga med en liten klagomålssång, som för övrigt är nog en av dom bästa kärlekstexerna om du frågar mig. iaf min typ av kärlekstext.

Now I’m on a plane
Off singing my songs again, oh please don’t think ill of it
Cause it’s the reason I exists
But you, you’re the crutch of a cripple
You're the calm of a conscience
You're the peace that I have found
When all these voices talk too loud you are quietly reassuring me
With the hands of a healer
And the tongue of a teacher
It’s your voice that I have known
To be the first one on the phone
Yeah, you ran all the lights to the hospital

So don't you say to me
That life's a trap
The future is nothing but a tragedy
'Cause I'll be out of that window
Yeah, I'll start wishing to die again
Just say we're not walking backwards, kid
And show me to the door
And I'll walk behind
Out into the hot sunlight
Where the world's very much alive
Even when I close my eyes

Well, should I admit
That my promise is counterfeit
That I'm careless and childish
And that's all I can hope to be
And would you concede
That I think only of myself
I refuse everybody's help
Who has been reaching out for me
Well, you reach with the soul of a sailor
And the swing of a miner
You have cleared the rock away
Leaving gold there in its place
And it is more than anyone could claim
Oh, with the sense of a banker
And with the touch of a tailor
You saved this life for me
And you have sown it to beauty
And I am grateful now and I will always be

So would you sing with me
The song is all I know
Some truths are told now only in a melody
So I've been writing a new one
Yeah, I've been taking my time with it
It's gonna be so perfect
It's gonna hold all of us inside of it
You will see If you just add your harmony
I think it would be complete
And be worthy of singing
Becomes a symphony
Yeah, you're the cool of the water
You're the start of the summer
Keep me still like an anchor
In a storm you're the cellar
When I'm heavy with worry make me light as a feather
When I'm deafened by anger you're the song I remember
With the grace of a dancer and the strength of a pillar
When I'm starving to suffer you just fill me with laughter
You're a poet
And a saint
You are the only one I choose to imitate

Oh, like the love of a father through the eye of a camera
It's this picture I have seen
We're on a sloping hill of green
And you are walking there beside me

Jobbet idag gick relativt smärtfritt. jag har fått betalt för att: skala potatis, bädda en säng, gå till konsum, promenera och sitta på en balkong och dricka kaffe, röka och äta muffins. En riktigt bra sextimmars arbetsdag. fast den sista "brukaren" jag var hos hade afasi. det var rätt skrämmande och jag fick verkligen anstränga mig för att förstå något. hon bytte ut i princip alla substantiv till "tabletter". t.ex. "åsa har många tabletter, dom hälsar på ibland", eller "vad fint det är när tabletter är framme och värmer". när jag ville diska sa hon:
"- du behöver inte dansa", och syftade tydligt nog på att jag inte behövde diska. hon var så söt, hon bjöd på kaffe och cigg. när jag berättade för min mor asgarvade hon, och det är klart det är rätt humoristiskt. det enda jobbiga är att hon tycker ju att hon pratar helt förståerligt och försöker bara föra en konversation.

Ikväll ska jag tydligen på en fest i hamre = jag tar på mig min bästa skjorta och våldshånglar med alla fjortisar så jag får vara den läskiga flatan och jag tar min mörkaste röst och mina 7.2 öl som det står butch över och markerar mitt revir. Can't wait!

igår skulle jag köpa min drömgitarr men fick ett samtal från GE Moneybank att jag måste tjäna minst 80 000 om året för att få köpa den TACK SÅ JÄVLA MYCKET F U

Det är en bra dag idag, trots att jag ska till jobbet om en timma och slutar nio sen måste rusa hem för att gå till jobbet klockan åtta imorgon. Det blir kämpigt som fan men jag ska fan inte klaga jag har så jävla mycket bra saker ahead så jag nästan exploderar jag borde vara så nöjd med allt med livet med allt som händer mig men varför ser jag bara det negativa det som slår mig hårt mot bröstkorgen och får saker och ting att förtäras. jag vet inte det är en sjukdom i sig.

mitt hår är så äckligt och stoooort jag vill bara raka av skiten och sen spola ner det i toaletten. eller gå upp på min kulle och kasta ut det i vinden som alltid blåser lika starkt där. jag har inte varit där på så länge, den där kullen. den jag alltid säger att jag ska visa för folk som betyder allt för mig ändå är det bara jag som varit där på tre år. jag kanske inte vill dela med mig kanske vill jag stå på egna fötter och aldrig binda mig fast ändå söker jag trygghet hur ska någon kunna klara av mig när jag är så jävla ambivalent och aldrig vet vad jag vill eller vad jag tycker eller hur jag vill ha det. när jag ena stunden vill ha det så fritt som möjligt kunna röra mig vart hur och när jag vill och andra stunden vill jag bara ha kärlek och romantik och något fast att hålla mig i. det måste väl gå att kombinera. äsch jag orkar inte med mig själv.

Idag skulle jag gå introduktion på jobbet för att komma in i grupperna och tjäna dom stora stålarna, men jag brydde mig inte ens om att ringa och säga att jag inte tänker dyka upp. bra gjort av mig va. Jag har istället ägnat hela mogonen åt att limma ihop min trasiga käraste hörlurar.


We sang along, we sang it:
Take this weight away
Take this weight away...

Ingenting biter på mig längre
och jag har prövat det mesta

idag mår jag rätt bra. mest tack vare lillen. det är otroligt hur hon och allt omkring henne kan få mig på så bra humör. Allt, hennes fnissiga ansiktsuttryck, hennes föräldrar, villan, boden, den gröna trädgården. allt. Idag har jag hunnit få massa arga sms och flera arga samtal från skolan som tjatar. Jag har börjat experimentera med mitt hår igen, även om det är på en väldigt mild nivå so far. Det är ju rätt spexigt.

Inte nog med att jag ska se bright eyes i sthlm men jag tror att jag även ska till göteborg och se dom. Det enda som hindrar mig är något slags orosmoln. Det är något som hindrar, fast jag vill så jävla mycket. Se conor två gånger på rad, träffa j och bli sams. Eller inte bli sams men få det att funka, hela vänskapsgrejen. För jag saknar henne its true. Jag saknar det vi hade, allt det där fnissiga och pirriga. Ingen ger mig lika magont som dagarna innan jag skulle träffa henne! Men det var ett bra magont. Jag saknar det. Inget ger mig det längre. Inget förvånar mig inget shockar mig inget rör mig längre. Isåfall c men det rör mig inte som en gång i tiden. han.

Det är sol och jag har röda axlar, jag gillar det.

jag vet inte hur många gånger jag nu har stirrat mig tom på blogger, försökt att skriva något. men jag nu är det dags tror jag någonstans. förhoppningsvis så är det för lång tid sen jag skrev något för att någon ska kolla upp den. Inga nya insikter sen senast, inga nya kärlekar, inget ansvar, ingen verklighet, ingen sömn. Inte mycket som har ändrats alltså. Jag la ner pillrena ett bra tag men sen [den vårdaren han är] babblade niklas om psykoser och skit så jag tog upp det igen. Jag fasar inför sommaren. Alla sjunge av lycka inför sommarlovet men jag bara skakar och skälver. Efter sommaren är det dags för mig att ta ansvar, tänka på framtiden, fundera ut vad jag vill osv osv. Med risk att låta som en femåring men; JAG VILL INTE! jag vill inte jag vill inte jag vill inte.
Jag har däremot blivit värre på att döda tid. det blir mycket stirra och inget göra. jag har blivit arton och det är värdelöst. jag har fått världens åldersnoja och väntar på att rulatorn ska komma fram. jag är mer lättirriterad och väntar med köttklubban bakom ryggen för att slå till. min bright eyes fanatiska sida har nog bara växt. min respekt för conor expanderat. rätt sorgligt att jag fastnat så otroligt för den jäveln. har tom funnit charmen med whiskey. då är det illa.
jag har inte varit på sjukhuset på två månader snart. det är sjukt skönt. fast den 9nde ska jag till röntgenavdelningen. inte förrns jag berättade om det för min solskenspenne och jag såg hur hela hennes ansiktsuttryck förändrades insåg jag vad som kan hända om resultatet blir positivt. jag har väl förträngt det lagom, kanske för mitt eget bästa. jag vill inte tänka på det men det är oundvikligt. vad som kan hända.




jag vill ju mer än gärna dra fram något positivt här. men hahahaha sorgliga människa jag är så kommer jag inte på något nu. eller jo mina soskensquinnor som får mig att lysa upp. det är i deras värme jag växer. annars har jag väl alla mina ord i huvet som aldrig kommer ut som jag njuter av.

Den här dagen har varit bra bra bra. Jag vaknade fyra på morgonen och hann göra allt sånt som man planerar att göra på en morgon kvällen innan. frukost, dush, kaffe, cigg, ellen show osv osv hoh. Sen var det en busy busy dag först musik och två timmar med finaste gitarren, sen jobb med nerviga gamlingar, sen bowling, sen vårhäng nere vid svartån.

Nu är jag mest sliten. Men imorgon är det sthlm och på lördag blir det middag med my, hennes mamma och hennes mammas flickvän. som FYI är så snygg om jag bara vore lite äldre mhrghhehe.
Imorgon åker klara till fjällen och dagen innan hon kommer hem åker jag till polen så det blir nästan tre veckor utan lilla lilla klara. Det gör faktiskt rätt ont buh. Sthlmshelgen var helt magisk trots mina små svarta dimmoln.

och nu säger jag F U BLOGGEN! jag pallar inte dig.

idag har jag inte tagit tag i något. inget av det som jag hade planerat iaf. massa onödigheter mest såklart. var på höjve idag och kollade kritiskt på alla skejtartjejer. självklart var jag den enda, och dessutom hade jag ju ingen bräda, som lyckades halka i rampen. men det var ljuvligt att sitta på parkeringen utanför och röka, precis vid solnedgången och molnen som var så små och så fluffiga. ABBtornet på andra sidan spåren och göteborgståget som precis avgick. vilket osökt ledde mina tankar till göteborg, som jag saknar något otroligt idag. allt vad det var. och johanna och göteborgsresorna och pirret och kyssarna. magen som var som en enda berg&dalbana. om tre timmar är det två dagar till dagen med det stora d:et. jag har nog inte riktigt insett det än, trots mitt tjat. det har bara varit som en dimma och snart är det nu. snart händer det i presens snart är han varje sekund jag andas.

det var ju ett helt ok tvåminutersinlägg
jag borde ha mer tidspress i guess

Snodde av klara dom som jag fick mest på
ganska förutsägbart kanske heh
idag har jag gjort praktiska saker, helt utmattande
dessutom gjort en massa stenciler så nu ska jag bara köpa tröjor

det är dags att ta tag i saker nu
jag har så mycket som ligger och skräpar
som jag borde gjort för längelänge sen
bara tanken gör mig knäsvag och svimfärdig


--GANGSTA--
[x] Do you act ghetto sometimes?
[ ] Do you wear do-rags?
[x] Do you like rap?
[ ] Was Tupac truly the greatest rapper in the world?
[x] Do you like afros?
[x] Have you ever said 'Fo Sho'?
[x] Do you like to dance?
[x] Do You own 40 cds?
[ ] Are you colored?
Total X: 6

--EMO-
[ ] Do you cry often?
[x] Do you wear hoodies?
[x] Do you like soft music?
[x] Do people not understand you?
[x] Do you write your own poems?
[x] Do you dye your hair red, black, or any dark color?
[x] Do you cut your own hair?
[x] Do you sometimes feel very lonely?
[x] Is 'Ohio is for lovers' by Hawthorne Heights a good song?
Total X: 8

Din kamera kan fånga en hel del och mina trasiga trasselläppar kan återge ganska bra men det är de nätter då jag har dina händer i mina som kräver mer lungkapacitet än jag besitter.

Snart iväg till sjukhuset. varför skriver jag alltid om att jag ska till sjukhuset, dämn jag har ingen aning men faktum är ju att det är mitt andra eller tredje eller något åt det hållet, hem. Jag ska träffa en neurolog och jag har faktiskt inte riktigt en aning om vad jag ska göra där men men. Igår skrev jag ut "lilla" arvikabiljetten och det känns bra.

Nu är det alltså fyra dagar till det att jag och conor återförenas och änglakörer kommer sjunga. Snart bär det av till polen och det känns så bra, mitt kära fina polen. Så, det var den updaten.

f y f a n jag t r o r i n t e j a g o r k a r m y c k e t m e r n u.

fyra dagars nonstopölande och det känns la helt okej.

Idag var jag på sjukhuset från 13.30 till 16.00. Sammanlagt: 13 nålar och 1000 pikar. Men 1 snäll niklas som gjorde magen lite gladare iaf.

Helt seriöst det är 11 dagar kvar till bright eyes
E L V A D A G A R ! ! !

Buääh jag känner för att skriva av mig men orken finns inte där. Någonting antändbart ligger och lurar i min bröstkorg. En liten gnista och det kommer att explodera.

Jag ångrar mig, våren är inte särskilt här trots allt.

Igår hörde jag honey & the moon, låten som satt i mina öron när jag satt på klipporna på en öde ö nära åland. Låten som fick mig att längta, låten som fick mig att sväva, att önska att saker och ting vore annorlunda. Jag började gråta, jag vet inte riktigt varför. Jag tror en del av mig föll ihop där. Sitter kvar där och väntar på att jag ska komma och plocka upp henne. Väntar med måsarnas skratt över huvudet och vågornas motvilliga kraschanden under fötterna.

We're made out of blood and rust
looking for someone to trust without a fight
I think that you came too soon
you're the honey and the moon
that lights up my night

Jag ska nog lägga ner bloggen ett bra tag. Iofs så läser ingen så det är ju bara för min egen del. Men ändå gör det så ont att lägga ut bitar av sig själv på det här sättet.

VÅREN ÄR SÅ JÄVLA HÄR, TERMOMETERN SÄGER +19 GRADEEEER! Så nu ska jag utmana ödet, gå ut i linne och inga långkallingar och sätta mig på närmsta bänk med musik i öronen och cigg i handen och bara sitta.

8e mars var bra med den starkaste ölen och en massa bögar. Hah. Jag hade med en enda kvinna att göra under hela dagen och det var en femtioårig trettonåringswannabe med platinablont hår som sa: "jag menar hallå", hela tiden, efter varje mening, vid varje antydande.
Efter en ordentlig promenad hamnade jag och rasmus utanför kåren och tänkte dricka 19kröl med högskolekidsen, men vi kom för sent och alla var påväg ut. Jag vet inte hur eller varför men plötsligt stod vi utanför kåren och skrek på skånska, skrattade på skånska och raggade på skånska. Väktarna såg misstänksamt på våra rullande r.
Idag är jag trött och vill mest ligga soffan och kolla på min patetiska serie om en 15årig tjejja som är kär i sin bästa kompis men inte kommit ut. HERREGUDRUN JAG HAR INGET LIV HIELP! men det är alltså jätteintressant för hennes mamma är en nöt och hon kommer in i köket när hennes mamma och dekoreraren har doggysex på köksbordet och hon blir helt bestörtad och hennes lillebror tror att han är från en anna planet och målar hela sin kropp med blå färg och dränker sin hamster i blå färg och skriver mom is a whore över hela sina väggar och ehrm. Okej det är en rätt skum serie med noll handling och skittråkiga människor. Men fan. Känns som att jag avverkat allt i flatväg. Förutom litteraturen men det ska jag inte ens överväga. Blä jag har för mycket fritid. Våren är för övrigt här, jag märker att gräset utanför mitt fönster syns mer och mer för varje dag och fåglarna har börjat kvittra. Även om det är rätt dovt men det finns där. Fan jag vet inte vad jag skriver. Jag vill väl bara visa att jag andas.

- 10 FAVORITER
Färg: uuuuuuh
Mat: buuuh
Artist: det där är nog en kuggfråga
Film: Unveiled (aka Fremde Haut)
Bok: den sortens intellektualitet, inte min grej.
Sport: rökarlungor
Årstid: sommar
Veckodag: onsdag?
Glassmak: ööh
Tid på dygnet: mellan 02.00-07.00

- 9 FÖR TILLFÄLLET:
Humör: bajs
Smak: spya
Kläder: något randigt och något mjukt
Bakgrund på datorn : conor duh
Nagellack: wh00t?
Omgivning: tråkiga datarummet
Irritationsobjekt: tjejer som skriker

- 6 HAR DU NÅGONSIN?
Dejtat någon av dina bästa vänner: dejtat och dejtat
Brutit mot lagen: man har väl varit ung och kriminell
Blivit arresterad: inte vad jag minns
Badat naken: Jaa
Varit med på TV: öppna kanalen
Kysst någon du inte känner: dom här frågorna börjar störa mig

- 3 PERSONER
Du kan berätta allt för: ingen
Du tycker om: en omahabo
Du inte gillar: alla idag

- 2 VAL
Kaffe eller te: kaffe på morgonen och te på kvällen
Vår eller höst: höst

- 1 ÖNSKAN: DOM HÄR FRÅGORNA SUGER!

okej det här har varit en skitdag och jag ville inte att det skulle bli ett skitdag-inlägg.

De senaste dagarna har varit en otrolig berg&dalbana av känslor och tillstånd. Jag kämpar med mig själv och anstränger mig för att se genom dimman. Jag kollapsar snart och kommer falla hårt och ingen kommer fånga mig men det är okej, jag har lärt mig att leva med det. Ibland tror jag att jag lärt mig att leva med livets osäkerhet men sen slår det mig att jag ropat hej innan jag hoppat över bäcken.

Det känns i magen att det här blir en bra dag. Inget kan gå fel. Snart ska jag hämta mina tre plattor och på vägen ska jag nog köpa en limpa för jag har bara ett paket kvar från den gamla. Jag lyssnar på hungry for a holiday och dricker mitt apelsinte, mitt hår är nytvättat och nyplattat, jag har kläder att välja mellan. Jag ska nog ta en promenad snart, dusha när jag kommer hem och sen göra min gröt och sätta mig i soffan och tänka på hur bra saker är ibland. Det var ett bra tag sen jag kände mig så positivt ställd till en dag på morgonen. Så just därför kan det här inte bli en dålig dag.

Helt enkelt.

Idag har varit en bra dag trots allt. Mest för att jag tog fel på sjukhustiden och skulle tydligen vara där igår, lexikonsocionomen skrattade bara åt mig, så jag gick därifrån glad, sparade mig en massa tid så jag gick till biblioteket och satt där i två timmar, kändes bra. Började läsa på en bok om en man som hamnar på sjukhuset för att dra ut nå visdomständer och vaknar upp på kvinnoklinikien, utan kuk och med bröst. Sen träffade jag freddie och jag köpte världens snyggaste rutiga skjorta och massa pikéer för nästan inga kronor alls. Mystiskt hur jag lyckas vara så ekonomisk med kläder och köpa limpor för 300kr och plattor för 120kr när jag jobbar och får en rätt fet lön. Men jag klagar inte. Det är en fin och bekväm vardag jag lever. Fast den här månaden har jag jobbat två dagar så nästa månad får jag nästan ingenting. Tur att jag lyckas få studiebidraget trots mina fåfåfå timmar i skolan. Mina bright eyes biljetter ligger fint och prydligt i min tehylla och dom har börjat lukta te nu. Hoh mest söder på nått sätt. För övrigt börjar jag tjata ut bright eyes och te. Men inget annat duger lix. Inte i musikväg iallafall. Inget kan fylla bright eyes stora skor. Conors skor.
24 dagar till bright eyes
36 dagar till polen
77 dagar till 18

Jag måste helt enkelt fortsätta leva och andas och vandra.

Jag är så jävla trött på mig själv. Jag har fått nog av mig själv.

jag får vidareutveckla det men jag har nog inte tillräckligt med närvaro för att göra det.

Jag ska vara på sjukhuset om tre timmar och måste fixa en massa, som vanligt får jag inget gjort och jag bryr mig inte riktigt.

Helgen var skaplig med allt från SSS till sprit till te med ruby. Hon är för övrigt min hjälte nu. Att hon, trots all skit hon måste gå igenom med sjukhus, cellgifter, mediciner, så lyckas hon ändå vara så otroligt uppåt och positiv. Hennes skratt gör mig glad.

26 dagar till bright eyes. jag tappar hakan varje gång jag tänker på det.

Allt är okej idag. Trots att jag var på sjukhuset i två timmar och fick världens fetaste testformulär - "såhär dåligt mår jag" (du förstår) så är det en okej dag. För en gångs skull kom jag ganska bra överrens med polska homofobiska psykiatrikern. PHP. Och Lexikonsocionomen var inte med så jag var nöjd. Jag ska få massa nya mediciner och det är ju alltid kul. Jag är som ett litet barn på julafton när jag sliter upp dom små burkarna och kartongerna och river fram bipackssedlarna heh. Okej förlåt. Jag är på extremt konstigt känn idag. Jag tror jag rökt tre paket idag, det är nog ganska illa.

J gör mig helt ivrig och glad. Jag saknar henne verkligen.

BTW ny kärlek, Beirut. Wah idag på bilden satt jag i det lilla rummet som har fönster ut över vasagatan och satt där med solen i ögonen, papper, staffli, penna och beirut v
Helt otroligt flyt jag fick, speciellt av Mount Wroclai. Jag är kär.

Idag fick jag nog, rasmus skulle fixa en dejt med frisörbögen men idag hade jag inte tålamod nog så jag klippte mig själv. Ser nog mest ut som en liten pojke men jag är nöjd ändå.

MITT HUVUD SPRICKER det rinner en blå trög dimma ur den och varför terroriserar jag min egen blogg

jag behöver en redig fylla och någon som kan få mig att glömma livet

Idag är allt skitskitskit idag är något som rispar och gnager under huden och jag kliar och försöker komma åt det men det fortsätter suga i mitt bröstkorg jag kallsvettas och ser inte riktigt rakt jag har kallsvettats i timmar huvuvärken börjar komma och jävla fittpsykiatriker som vägrar ge mig pronaxen för att det inte går ihop med andra medicinerna som att jag värkar bry mig om något sånt i det här läget fanfan jag orkar inte när blev allt så svårt och när blev det så svårt att andas jag kollapsar och faller jag har fått nog av medlidande och människor som lyssnar när kommer hjälpen och dom meningsfulla råden när kommer jag sluta straffa mig själv när kommer jag inse att vissa saker inte går att ändra när kommer jag inse att vissa saker går att ändra och styra.

"Bright Eyes will release the "Four Winds" EP March 6th, 2007, followed by the new full-length album "Cassadaga" due out on April 10th. "

Eftersom jag hade EPn någon gång i slutet av januari räknar jag med nya fullängdaren närsomhelst woppi hela jag pirrar.

Helgen har varit något otroligt bra faktiskt! Fredagen var busybusy med skola-jobb-skola igen sen kände jag och rasmus för att dra till sthlm and so we did. Vi bilade dit och tog en öl så fort vi kom fram. Sundbyberg är fan myspys. Efter hårt förfestande kom vi iväg till arken och där var det massa iranska tjejer som dansade och rasmus joinade ganska snabbt. Jag satt bredvid med min öl i handen och gav snuskiga blickar som den mansgris jag är. Vi träffade alex som fyllde 21 och han bjöd på allt hela kvällen. Vi klagade inte. När arken stängde gick vi till after och där ho-ho-ho där gick det vilt till. Sen blev vi utsparkade och då åkte vi hem, tog fel tunnelbana och gick från solna till sundbyberg, SURT! Vi fick lov att köpa chips och ha det som bränsle. Lördag morgon vaknade jag med världens tesug och unkarlar som rasmus pappa och hans arbetskamrater är så hade dom inge te. Fast jag blev väldigt förvånad över att jag hittade en vattenkokare, fast iofs såg det ut som att ingen hade rört den på ett bra tag. Rasmus sov så jag kunde inte beklaga mig hos honom så jag tog tag i mig själv och gick ut och gick värsta solpromenaden och köpte te och cigg. När rasmus vaknade lite mer till liv så drog vi oss iväg till schlagerfest som innebar att det var jag och ca 20 hormonstinna, kåta, slimmade, pudrade stockholmsbögar. Dom var rätt söta faktiskt, pep och fnissade när deras favoritbidrag kom. Tillslut kände jag att det var nog med böghångel så vi drog ihop ett gäng och åkte iväg till ace, 20årsgräns, men en av tjejerna var på gästlistan så vi smet före den milslånga kön och betalade inge inträde. Electrogolvet där är helt galet. Helt sjukt vad jag dansade/shejkadeass/vadmannuvillkalladet. Tom en kille i rullstol, stod mitt på dansgolvet och DANSADE! hoh. Och musiken, ghrr vad bra! Däremot var vakterna as och dumma. En kallade mig grabb hela tiden dessutom. Den här dagen lyckades vi iaf hamna på rätt tunnelbana och sov sen i rasmus pappas ljuvliga 160 vattensäng.
klart slut

eller nej
Snart göteborg och det är fan pirrigt. Nio dagar.
Sist jag var där var inge bra alls. jag hoppas bara jag slipper någon drama eller nått sånt. Men fan who am i kiddin det är göteborgsflator lix. Men jag är riktigt glad att jag ska träffa j, det var så längesen nu.

Idag är en såndär dag som jag älskar mitt jobb. Mitt liv nästan. Jag var vaken hela natten och hade det mjukt och varmt i mitt rum med te och ryggen mot elementet. Sen hade jag musik åtta på morgonen och sjöng i nästan tre timmar. Sen gick jag ner på världens tommaste centrum och köpte en sojalatte och hade det bra. Sen var jag på jobbet och det var kaos som vanligt. Allra sist var jag hos min absoluta favorittant. Hon är två meter lång, sitter vid sin fläkt och röker och säger massa snälla saker. Idag hjälpte jag henne att hälla över marmelad som hon gjort själv i burkar, sen lekte vi hårsalong. Jag ska till henne imorgon igen och jag ser fram emot det! Hoho. Sen åkte jag hem till klawra och åt scones och kollade på bright eyes videos. Jag fick sånna jävla maniska utbrott så jag skrämde mig själv. Satt och skrek hur högt som helst framför dataskärmen men klawra gav mig inga konstiga blickar. Hon förstod. Sen var jag hos benny och det var väl tragiskt som vanligt men han var iaf på bra humör.

Under veckan ska jag beställa roskildebiljetter. Tror jag. Känns ju lite farligt, jag menar danmark. Det är ett farligt land. Man förstår ju ingenting.
Nyss hade jag en "flätahåretpåvarandra"-stund med mamma. Vi pratade om läskigt tjejjiga saker. Typ kärlek och tuttar. Haha.

Nyupptäck BElåt: No Lies, Just love
Jag ryyyyyser.

Jag har som vanligt inget vettigt att säga. Men fan fulblogg ftw eller hur var det

Woho jag lyckades sova igenom alla hjärtans dag. Daniel ringde och väckte mig runt tio och jag var helt sinnesförvirrad och sa att jag måste till skolan och att det var dags att vakna. Och J om du inte fick sms:n, jag har det hemliga tenamnet men min mamma hann gå och lägga sig innan jag var vid liv.
Jag har för övrigt bytt blogger till googlekonto vilket känns helt otroligt hypat! Jag känner för att skriva massa men jag vet inte riktigt vad. Jag är helt ivrig till göteborg. Vill dit nu. Jag har saknat henne så otroligt och bara tanken av att träffa henne gör mig glad.
Annars är jag arg på bup och cant wait till vuxenpsyk. Bup är skit och dom fattar ingenting. Senaste från dom är att jag har ADD. Jag hoppas på det för vad jag vet är det mycket lättare att hantera än vissa andra sinnestillstånd. Fan jag är verkligen stammis på sjukhuset, det är illa. Är där varje vecka. Hoh. Fan nånting pirrar i fingrarna jag vill skriva men jag vet verkligen inte vad, hjärnkramp.
Men nu ska jag utnyttja allt det fina nya bloggern har att erbjuda woh!

Jag kom på att igår drack jag chai för första gången sen J var här sist och det kändes såsåså fel. Hon var inte med.

JAG BLIR KNÄPP HELT HELT ALLVARLIGT! brandalarmet i trappen (som hamnar ca tre meter från mitt rum) tar slut på batterier och har pipit i en vecka, men det känns som tre år. Alltså den gör mig väldigt väldigt ostabil och jag tror jag börjar loose my head. Den piper var tionde sekund och det är inget tyst pip direkt. INGEN JÄVLA FITTHYRESVÄRD KOMMER OCH BYTER UT DEN HELLER! Snart går jag ut och sliter ner den med mina bara händer. Waah mina rödsprängda ögon, just nu kan jag inte vänta på att komma bort hemifrån. Varenda gång den piper till (får marken att skaka) så rycker jag till, aaaaah obehaget är totaaalt. Jag kommer antagligen somna vartsomhelst och närsomhelst idag. Efter en vecka av total insomnia så börjar det göra sitt. wohooo tummen upp.

Fredagen var konstig, jag var sjuk och blev full och det var ingen fin kombination. Lördagen var det ölhäng hos klawra och den festen påminde ganska mycket om festerna jag var på som fjortonåring. Sen drog jag och daniel till karlssons och drack öl, det var skitbra. Folket som jobbar där är så jävla bra. En kille gav mig värsta heterostöten!!!! Jag kommer leva på det länge länge. Dessutom däckade jag på bardisken sittandes bredvid ägaren/chefen hoho. Igår var misärmisärmisär dock ingen bakfylla. Ångestladdat och sådär myyyysigt. Jag vet inte hur jag får dagarna att fungera.

39 dagar till bright eyes det är helt mindblowing. Sen blir det polen i april med öl, billiga cigg, tatuering, kaffe, kroghäng. Sen blir det antony & the johnsons i juni. Det kan bli ett bra år. Jag vet inte. Jag hoppas på det bästa och planerar det värsta och hoppas att jag hamnar någonstans mittemellan.

Idag var jag på musiken och hamnade i samma banduppsättning som en tjej som jag kysste när jag var typ sex år. HOH lite pinsamt var det. Men sen gick jag och fikade med klawra och vi försvann i våran bright eyes dimma och drömde oss iväg och diskuterade Dagen. Sen träffade jag emma och hon har gjort mig lugn och gjort mig världens tjänst. Vi ska ha en "dejt" snart. Hah. Sen åkte jag till daniel för en dubbelkväll med heroes, TVÅ avsnitt. Daniel grät och varenda hårstrå på min kropp stod upp. Det var... whooooh. Livligaste diskussionerna hittils tror jag.
Imorgon är det sthlm som gäller med massa mat, sprit och möbler, det blir nog en höjdare.
Annars går väl saker lite sådär. Conorgrejen håller mig uppe som fan, rättaresagt gör att jag kan varken äta eller sova. Min mage är en enda berg&dalbana. Men livet i övrigt känns relativt monotont. Jag anstränger mig verkligen för att hinna med mig själv, ha tid för saker. Men ändå lyckas tiden rinna mellan mina fingrar. Allt är bara en röra av intetsägande tankar och fysiska aktiviteter. Jag har fått nya piller. whoppeeei. skuttbingbingalltdetdär. Jag sitter med en penna i min hand i timmar och tvingar mig själv att skriva eller teckna. Men det går bara inte.

Det här är inget som går att bota med medicin och samtal. Självkänsla och disciplin.
En oändlig feber som brinner i magen, det är vad det är.

Min kropp har gjort revolt hela natten och jag har spytt massa, mina armar och ben är géle och min mage är mjukmjukmjuuuk för jag har en hemlis som slår allt.

Första natten på flera veckor som jag inte kan somna. Jag har två anledningar som kan ha orsakat det: Kemiska substanserna som nu har runnit ur min kropp / de ca tio kopparna starkt svart kaffe som jag drack ikväll. Mina tre huvudbiverkningar av sömnlöshet börjar kicka in. 1. Kylan 2. Hungern 3. Huvudvärken. Har sovit ca fem timmar sammanlagt de senaste tre dagarna. Kan också ha lite med saken att göra. Eftersom jag ska upp kl sex och jag är helt ofunktionerlig om jag får under tio timmar sömn så här sitter jag nu. Ja de senaste dagarna har varit en zombiekavalkad. Jag vet inte riktigt vad jag gjort. Jag har drömt/dagdrömt/tänkt(total närvaro yes) att jag ringde till j och sa dom skummaste sakerna. Men det har jag inte. Ehrr tror jag.
Nu håller jag igång med ibumetin, kaffe och bajsfluoxetinet. Och massa conor, självfallet. Om femton dagar fyller han år. Jag ska köpa en liten bakelse och ha ett ljus på och sjunga "Happy birthday to me(Feb. 15)". Klara kanske får vara med. Sen delar vi på en flaska whiskey såklart. Duh.
Btw. Conor Oberst - Things you know

Alltså åh mitt dampbarn jag älskarälskarälskar dig.
Min älskade misärunge. The day statues broke är också. Krr. Blowtorch och Sundress också. ALLA ALLA ALLA PRRR. Fan nu börjar jag babbla. Jag funderar på att ta upp meningsfulla ämnen här. Typ homosexuella får eller det faktum att Hillary Clinton ska söka till presidentposten i USA. fff.

SÄRTANTER SÄRGAMLINGAR SÄRSKOLA SÄRLIV SÄRVÄDER SÄRKÄNSLA FRUSTRATION OCH AGGRESSION NU GÅR JAG OCH SLÅR MIG I VÄGGEN FÖR AAAHR JAG HAAAAATAR

Nya Bright Eyes skivan är mrrhmmmmm. Speciellt Tourist Trap, det myser i hela magen på mig och det pirrar ut i fingertopparna. Jag har satt igång infravärmen på balkongen så det kommer bli varmt där, och te och snart ska jag sitta ut förmiddagen där. Igår var en konstig dag, jag minns inte alls vad jag har gjort. Eller jo fika och bup. Men inga detaljer. Jaja jag har lagt ner massa piller utan att ha pratat med homofobiska psykiatrikern, känns inte särskilt stabilt måste jag erkänna. Jag har skärt ner så pass mycket som till bara ett piller om dagen. Det får jag ändå antagligen byta ut snart till något annat eftersom att det efter två månader märks knappt nån skillnad. Om saker inte är värre.
Men jag menar livet är ju finfint.

Igår var brabrabra ih, chill och mys hemma hos my sen asbra spelningar, jag glömmer ibland att västerås faktiskt har skitbra band. Sen satt vi på stugan i timmar, sen kom daniel och vi drog till karlssons och drack en massa massa öl och tog det lugnt. Karlssons är bäst efter stängningstid, alla tog av sig förkläderna, satte sig ner, tog en öl, rökte och chillade. Det var så avslappnat och skönt och brabra. Jag pratade nyss med rasmus och han och vera hade suttit på akuten i sthlm sen ett imorse, haha lyckat.
Lite conor update, jag har hittat massa skivor som conor gjorde när han var tolv-tretton. Han har världens babyröst men sjunger om död och ångest och lögner och mhrr allt det där som han kan sätta ord på. Han blir en hjälte mer och mer för mig. Han bara stiger och stiger i höjderna, han är ett jävla geni, om jag någonsin tvivlade på honom så har alla tvivel försvunnit nu. Tolv år och så jävla mycket mer sångskrivare än jag någonsin kommer bli.

I never planned on this but its the way it goes
and now it all seems so familiar like pages turned on calendars
we get the same twelve months to fuck things up -year after year-
and i can't believe how down i am
like the well i'm being lowered in, now water stops,
the bucket drops us farther and farther down

But you'll get that feeling back,
you just need sometime to drink
and so i'll fill my gut with that blood red wine
until my insides swim and my veins unwind.
I'll be lying there in that hot white air once
that something is gone it might never reappear.

Idag blir en UKMdag med my, och det ska bli en bra dag har jag bestämt. Jag är bitter på rasmus som åkt iväg till sthlm med min älskade plattång. Så mitt hår lever sitt egna lilla liv just nu, det är vilt och självständigt. Den här dagen so far har jag ägnat åt att prata massor med min mamma, lärt henne ladda ner filmer, rökt och druckit en massa massa te. Det är familjebråk på g, min morbror har tydligen en älskarinna enligt den gamla släkten ute på landet, morbror och mormor pratar inte överhuvudtaget och min mamma får leka medlare över havet. Det är lika med många livliga, högljudda bråk på telefon. Btw, jag älskar min musiklärare. Vi ska spendera 3x2,5timmariveckan med akustisk gitarr. Och hon lär mig faktiskt något. Jag har självklart tagit mig an en högt avancerad bright eyes låt, det låter väl skit just nu men jag tror det tar sig. Igår fick jag min feta lön och jag vet exakt vad den ska gå till. Jag har beställt URF biljetter, det kommer bli bra. Jag har redan fått sommarjobb på Tre små hus, jag kommer få jobba natt vilket innebär ännu fetare lön. Daniel kanske fixar helgjobb på Falkenbergskvarnen, det är totalkaos där = jag kan fucka upp saker och ting = perfekta jobbet!
Niklas försöker hooka upp mig med en manodepressiv göteborska, woppei.
Bara en liten update på den här fulbloggen.

Jag vill att hon ska rinna av mig, jag vill att hon ska rinna ur mitt huvud, av min kropp.
Jag vill aldrig mer känna henne jag vill aldrig känna någon mer. Jag vill ruttna, förtvina och försvinna.

Hon har glömt mig nu. På riktigt. Jag kommer antagligen aldrig mer få höra hennes mjuka röst på telefon. Hennes fniss och alla dom där små sakerna som jag vet att hon gör. De senaste två veckorna har varit en parad av alkohol och droger. Jag ska nog fortsätta på det sättet. Ett fint sätt att bedöva sig på. Jag hade planer på att reda ut mig själv, "ööööppna mig för någon", bli varm, lätt och fri. Men jag skiter i det. Jag kan ta det när jag är 25, jobbar kvar på hemtjänsten och får sammabrott och blir förtidspensionerad. Men tills dess är min mening att bedöva mig själv, förtränga, låtsas. Jag trivs med introverta jag. Det funkar så bra, ingen behöver komma in då. Ingen förväntar sig öppenhjärtade redovisningar. Jag trivs.

Ja jag skulle spolat tillbaka tiden. Till den tiden när du var untouchable och jag var bara en liten flicka som inte insåg vad kärlek gick ut på. Jag vet inte om jag än vet det men det rör mig inte. Det berör mig inte.

Idag vaknade jag fem gånger under natten, lika kallsvettig varje gång. Idag blir ännu en dag som rinner ut i sanden. Jag orkar inte.

FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCKFUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK FUCK
Igår kom jag på en sak, och det slog mig hårt i magen.

Idag är en stor dag för det är HEROESDAAAAG! jag och daniel har väntat på avsnitt nummer 12 i nästan två månader. Helt sjukt. Jag har viktiga saker som jag måste berätta för J men som vanligt hinner jag inte ens med mig själv. Och jag kan inte ringa av vissa anledningar. T.ex. hur hennes röst får mig att smälta och hur lätt hon övertalar mig till saker. Och J: Få inga knivar i magen nu för det är inget att oroa sig för. Dessutom: sluta få knivar pga mig! Jag saknar dig katten. Idag har jag både jobbat, varit hos rasmus och fikat, varit i skolan, pratat med min fascist till Id lärare, kommit hem och kollat på film och snart ska jag iväg till daniel. Ändå känns det som att jag bara stått vid sidan om och tittat på när allting går i ultrarapid (och jag hade inga veckor inga dar, bara en röra av massa tid). Fan ta den där låten som var så J för två år sen.
hon var allt, hon var sin
hon var den vackraste person jag hade träffat någonsin
bli kvar här med mig, bli kvar här med mig
vi behöver ingenting om vi kan starta på noll
men jag har ett rum några kvarter härifrån
hon sa: ta min hand, jag följer dig
vi ska åt samma håll, härifrån

Den texten var drömmar och längtan
nu ser jag tillbaka med lite nostalgi
men mest, tunga armar och pulserande huvud.

Gårdagen började soft med massa film, sen drog jag till josse och ölade som en jävel. Det var den godaste återställaren jag haft på länge. Vi drog oss ner till village och där spelade en massa band, lite emo, lite synth, lite metal. Jag stortrivdes knappast. Efter ca tre timmar av ren pina så ringde daniel och slutade jobba, vi fick tag på röka, köpte massa godis, åkte hem till mig och gick i två meter hög snö och väl hemma hos mig hade vi fnissattacker i ca två-tre timmar. Idag har jag nästan träningsvärk. Jag har glömt att ta alla min piller idag, känns inte bra. Hah tror jag känner mig lite labil.
Det verkar som att det bär av till göteborg på fredag. Det känns lite konstigt. Ibland bra, ibland fel. Jag vet inte vad som kommer hända. Jag kan inte säga mycket om hur jag mår, jag är mest bedövad och i någon slags dimma, en oändlig en.
Jag har ont i magen och har inte duschat på fem dagar. Apatin dunkar i tinningen. Ögonen är dunkla av förträngning och förnekelse. Min barndom börjar suddas ut, jag minns mindre och mindre. Det är inte särskilt praktiskt nu när alla analyserar mitt psyke och ska gå till "botten" med saken och ta reda på dess "rötter". Och där sitter jag, med bara ett uttryckslöst ansikte och inga ord i min mun. Jag gör det inte lätt för mig själv. Jag önskar jag kunde sätta ord på allt som jagar mig. På det som håller mig uppe om nätterna. På allt som varit och som ska komma. På det som snurrar i mitt huvud och värker i min mage. Det verkar som att det enda jag kan sätta ord på är min brist på dom. Vilken ironi.

Igår ringde min polska, homofobiska psykiatriker med resultat från blodproven jag tog förra veckan. Jag har tydligen inte brist på vitaminer eller hormoner eller levergrejs eller vad mer dom skulle undersöka. Woppeeey. Vodkan sitter fortfarande i blodet/hjärnan och gör mig snurrig och suddig. Den här bloggen är så ful och värdelös så det gör ont i mig.
Dagens:
Hår: Flottigt och ruffsigt
Kläder: linne kallingar och vit palestinare(för gamla tiders skull)
Film: Faster pussycat! kill! kill!
Artist: Sufjan Stevens
Mat: Ris med tomatsås och oliiiiver
Cigg: L&M LIGHT!!!
Psykiska tillstånd: Bedövad
Fysiska tillstånd: Fet
Emotionella tillstånd: ---

Jag är så tragisk så jag vill cutta mig
Jag pallar inte att vara djup och granskande och utreda min "kriiiiis"
nu går jag och lägger mig