torsdag, december 11, 2008
himlakroppar och molnbildningar förföljer mig, all ickestatisk materia rör sig i takt med universum, universum expanderar och blir större för varje sekund. svarta hål som sväljer allt i sin väg och nebulosor som skimrar. jag väntar på att något ska lösas upp och göras självklart, solklart, kristallklart. älskling, när du ler är det som en sång och jag kan höra det nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar